I en nyligen publicerad säkerhetsrapport framgår det som tidigare indikerats, nämligen att en väldigt stor andel av cyberattacker sker utanför kontorstid, när många IT-avdelningar och cybersäkerhetsexperter är lediga.
Allt fler organisationer ropar efter hjälp för att hantera den ökande mängd cyberattacker som sker utanför kontorstid. Det finns nämligen ett tydligt samband mellan när säkerhetspersonalen inte är på plats och ökning av cyberattacker. Många mindre företag har dessutom inga jourfunktioner och då händelseförloppet typiskt är snabbt riskerar skadorna att bli enorma när en attack inte stoppas eller hanteras omedelbart.
Vi på Addera erbjuder övervakningstjänster och incidentberedskap, veckans alla dagar och dygnets alla timmar.
Mervärdet denna tjänst är väldigt lätta att förstå:
För mindre företag, utan egen cybersäkerhetspersonal så är våra övervaknings- & incidentberedskapstjänster, med konstant övervakning och beredskap, närapå en förutsättning för att kunna stå emot när cyberattackerna ständigt blir fler, större och mer sofistikerade. Vår tjänst inkluderar toppmoderna AI-verktyg, som snart är det enda motmedlet mot den avancerade AI som cyberbrottslingarna använder i allt större utsträckning.
För större verksamheter är övervaknings- & incidentberedskapstjänsterna ett sätt att skaffa sig kontroll och beredskap. Det är en enorm trygghet och stöd för er egen säkerhetspersonal så de vet att beredskap och cybersäkerhet är på topp, även när de är lediga.
Hör av dig om du också vill ha större cybertrygghet – varje dag, året runt och på alla dygnets timmar.
Vi på Addera vill göra allt vi kan för att bidra till en ökad cybersäkerhet i Sverige.
Vårt syfte är att hjälpa företag med cybersäkerheten. Vi gör det för att trygga verksamhet, arbetstillfällen och konkurrenskraft eftersom cyberbrottsligheten är ett verkligt hot mot Sverige och det svenska näringslivet. Med en säkrare och tryggare verksamhet har våra kunder möjlighet att fokusera på sin kärnverksamhet och bedriva denna utan kostsamma avbrott i verksamheten pga cyberbrottslighet.
Vi vill dessutom bidra till att sprida viktig information om cyberhotet och dela värdefull information. Kunskap och medvetenhet är nämligen en viktig aspekt av cybersäkerhetsarbetet och vi ser alltför många företag som sticker huvudet i sanden. Därför delar vi nedan med oss av utvald information från MSB och den EU-gemensamma sidan EuropeanCyberSecurityMonth (kursivt).
Kampanjen är ett långsiktigt arbete med målsättningen att höja medvetenheten och kompetensen hos privatpersoner och företagen för att säkrare hantera exempelvis lösenord, e-legitimation och sin viktigaste information.
Digitaliseringen ökar snabbt och påverkar i hög grad enskilda individer och samhället som helhet. Det gör att det är nödvändigt att lägstanivån på samhällets informations- och cybersäkerhet höjs. Kampanjen är ett led i detta.
Kampanjen genomförs av MSB tillsammans med polisen. Därutöver har ett stort antal samarbetspartners från privat, offentlig och ideell verksamhet engagerats för att sprida kampanjens budskap.
Oktober är EU:s informationssäkerhetsmånad (European Cyber Security Month - ECSM) och arrangeras av EU:s byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa). Syftet är att öka medvetenhet om informations- och cybersäkerhetsfrågor hos allmänheten och hos företag. EU:s informationssäkerhetsmånad har funnits sedan 2012 och Sverige har deltagit genom MSB i ett antal år.
Även om cyberhotet ständigt är på tapeten så är det likafullt angeläget att ytterligare belysa frågan, exemplifierat av Cybersäkerhetsmånaden. Vi behöver poängtera vikten av ett aktivt ägandeskap från företagsledningen eftersom cybersäkerheten måste vara en naturlig del av organisationers strategiska arbete.
När ledningen sätter tonen för säkerhetskulturen finns stora möjligheter att skapa en positiv attitydförändring i hela organisationen. Detta är en avgörande faktor för att bygga en motståndskraftig cybersäkerhetskultur då det skapar engagemang och gör personalen till en del av företagets försvarsberedskap.
Medvetenhet om varningsflaggor
Var medveten om dessa varningsflaggor att undvika bedrägerier från cyberbrottslingar!
Ju fler du identifierar desto troligare är kommunikationen falsk.
Cybersäkerhetstips som gör att du kan stoppa en pågående attack med tex ransomware.
Ett samtal, ett sms eller e-post kan vara en bluff. Värdefulla tips om hur du identifierar nätfiske.
- Ett systematiskt cybersäkerhetsarbete är en strategisk fråga och är ett måste för alla företag, menar Adderas VD Jens Hemström och fortsätter, man kan säga att cybertrygghet är en grundläggande förutsättning för framgångsrikt företagande.
Företagsledningen bör alltid skapa sig en bra överblick över sina risker och sårbarheter, från vilka man skapar en tydlig prioriteringslista och åtgärdsplan. Adderas Cybersäkerhetsrapport ger en superb utgångspunkt för ett systematiskt säkerhetsarbete:
Dessutom ökar arbetet med Cybersäkerhetsrapporten företagsledningens och företagets kunskap om cyberhoten, risker och cybersäkerhetsarbete.
Bara det är ett stort steg på vägen!
Så till er företagare som inte tagit tag i er cybersäkerhet - låt cybersäkerhetsmånaden vara den inspiration som behövs för att sätta igång. Vi finns här när du behöver hjälp!
Överallt finns exempel på hur Generativ AI blir en naturlig del både av arbetslivet och privatlivet. Fördelarna lyfts fram men ständigt framförs även en växande oro för felanvändning, vilket kan resultera till oavsiktlig spridning av känslig information.
Vi har tidigare sett cybersäkerhetsrapporter som hävdar att felaktigt använd AI är en av 2025-års stora risker, speciellt kopplat till att företagets personal delar konfidentiell information med AI-verktyg. Nu lyfts nya och allvarliga farhågor fram när AI-verktyg börjar användas på ostrukturerad, mångduplicerad och inaktuell företagsdata som ingen egentligen har kontroll på eller känner ägandeskap för.
Många företag känner nog igen sig i problemet med undermålig datahygien. Vi skapar massvis av ny data och information men organiserar inte och tar inte bort den gamla som har blivit inaktuell. Information läggs på hög och vår lagrade information bara växer och växer.
Lägg till nästa problem, där data återanvänds och dupliceras av användarna som dessutom delar med sig av nya sina filer och dokument, som innehåller data som på ett eller annat sätt redan finns lagrat. Delning av filer görs tyvärr ofta utan eftertanke vilket dels innebär att företagets information dels riskerar att bli ännu mer ostrukturerad och dels spridas vidare utan begränsning.
Som om det inte vore nog så händer det ju ganska ofta att personer slutar och lämnar sina jobb. Det enklaste åtgärden är att göra dessa användarkonto vilande, vilket leder till att delade filer och information blir ”föräldrarlösa” och utan informationsägare.
Att använda intern information till sitt eget AI-verktyg har länge predikats som en lösning på de tidigt identifierade riskerna med AI och spridning av känslig information. En nyligen publicerad rapport visar dock att när informationen inte har rätt kvalitet, tex ostrukturerad och mångduplicerad, så ökar säkerhetskomplexiteten avsevärt vid användning av AI. Man måste således utvärdera och förstå riskerna för att känslig data därför används och sprids utan tillräcklig kontroll.
Lägg därtill den till synes utbredda skugganvändningen av AI, som är en risk som hamnar helt utanför verksamhetens kontroll. Rapporter visar nämligen att många yrkesverksamma använder AI-verktyg på jobbet som inte är godkända av företaget som man arbetar på. Användningen sker genom privata konton på osanktionerade verktyg och verksamheten vet i dessa fall varken hur omfattande användningen av AI är eller var förtagets känsliga information tar vägen.
Som vi tidigare rekommenderat är det, från ett data- och informationssäkerhetshänseende, nödvändigt att både skaffa sig och bibehålla kontroll över sin information. Detta accentueras när AI blir en del av bilden.
En tydlig struktur behövs, som innefattar riktlinjer för tex användning, lagring och delning men också som också tydliga processer och informationsägande. Det är essentiellt att förtydliga ägandeskap och ansvar för företagets olika data och information samt att även löpande kartlägga vem som har tillgång till den.
Strukturerad informationshantering är essentiell och med ökade risker kopplat till användning av AI så behöver alla företag vara tydliga i sina riktlinjer. Med tydliga policys och återkommande utbildning av personalen kan man minska sina risker genom att skapa den nödvändiga kulturen för en ansvarsfull informationshantering och användning av AI genom hela företaget.
Hur kan vi hjälpa er företagsledning med att ta nästa steg?
Efter cyberattacken mot Miljödata rapporteras det att 1,5 miljoner svenskars personuppgifter har stulits och publicerats på Darknet. Personerna är verksamma i många olika verksamheter, allt ifrån kommuner och lärosäten till svenska storföretag och t.o.m. bolag kopplade till flyg- och försvarsindustrin.
Ovissheten är stor och det vi alla frågar oss är dels hur kraven såg ut på Miljödata, en systemleverantör av en IT-tjänst som hanterar denna stora mängd av känslig information, och vad vi alla kan lära oss av det inträffade?
Då det finns massvis av nyhetsrapportering för den som vill veta mer om vad som hänt, hänvisar vi till dessa och fokuserar på cyber- och informationssäkerhetsperspektivet.
Det finns flera exempel på hur hanteringen av personuppgifter verkar ha skett slentrianmässigt och utan tydliga riktlinjer. Det gäller bland annat hantering av skyddade personuppgifter men också hur länge information har lagrats. Ett anmärkningsvärt exempel är att personuppgifter om samtliga medarbetare som arbetat i en offentlig verksamhet under de senaste 17 åren har läckt. Totalt rör det sig om över 150 000 personer, där majoriteten enligt uppgift inte längre jobbar kvar.
Det finns all anledning att ifrågasätta om detta är en rimlig hantering, oavsett om man menar att regler och lagar för informationshanteringen följts.
Hade dessa hundratals stora kunder en tydlig kravspecifikation på systemleverantören? Eller förlitade de sig på att det har väl leverantören koll på?
Finns väl ingen anledning till spekulation utan fokus bör i stället vara på den intressanta och nyttiga övning man bör göra, nämligen fundera på vilka krav som man bör ställa på sina leverantörer.
Hur hanterar ni i er verksamhet de ökande riskerna med attacker mot er leveranskedja? Det handlar alltså inte bara, som i fallet med Miljödata, om personuppgifter eller känslig information. Även om det är illa nog så handlar det i stor utsträckning om tillgång till sina affärskritiska system för att säkerställa sin affärskontinuitet.
Alla kommer ihåg cyberattacken mot Coop men få minns att det var en attack på Coops leverantör som lamslog hela verksamheten.
MSB uppmärksammade hoten mot de digitala leveranskedjorna för flera år sedan och skrev då i en rapport att: De senaste åren har de digitala leveranskedjorna växt i betydelse för såväl enskilda människor som för organisationer och samhället i stort. Utvecklingen sker i takt med den globala digitaliseringen och varken kan eller bör undvikas. På det hela taget, är fördelarna med utvecklingen stora, men den är inte riskfri.
Efter ett antal uppmärksammade incidenter i eller genom digitala leveranskedjor de senaste åren har säkerhetsfrågorna aktualiserats. Det är tydligt att vi behöver stärka hela ekosystemet…
Så summerat handlar det både om att skydda sin information och säkerställa tillgång till sina affärskritiska system. När man använder t.e.x SaaS-tjänster från tredje part eller delar information med leverantörer och underleverantörer så innebär det en ökad risk. Denna ökade risk måste säkert accepteras i digitaliseringens och effektiviseringens namn men riskerna måste uppenbarligen också hanteras.
Det är uppenbart för alla att cybersäkerheten måste öka i takt med att hotbilden ökar. Leveranskedjeattacker ökar och det är en strategisk fråga att, på en rimlig nivå, säkerställa en systematiserad kontroll av informationsflödet och även förstå sina sårbarheter och beredskap när en leveranskedjeattack sker.
Det finns många områden att arbeta med men ett stort steg på vägen är följande rekommendationer.
Företagsledningen måste leda cybersäkerhetsarbetet och ett första steg är att analysera verksamhetens risker och sårbarheter. En nulägesanalys är starten på allt cybersäkerhetsarbete där vi på Addera hjälper er att identifiera era brister och säkerhetsrisker. Vi tar fram en Cybersäkerhetsrapport för er verksamhet och stöttar er med rådgivning, rekommendationer samt med en prioriterad handlingsplan för att öka cybersäkerheten och till exempel, ställa tydligare krav på era leverantörer.
Så låt oss hjälpa er att ta ett stort steg på vägen mot ökad motståndskraft!
I förra veckan föreslog regeringen en betydande satsning på nationell cybersäkerhet i budgetpropositionen för 2026.
Det är inte bara cyberhoten som ökar lavinartat. Hotkomplexiteten och teknikutvecklingen ökar också svårigheten att som verksamhet organisera säkerhetsarbetet. Överallt ser vi exempel på företag och organisationer som blivit utsatta för cyberattacker och som ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin uttryckte det till TT: - Det finns tyvärr ett antal händelser som aktualiserar varför det här är viktigt.
I pressmeddelandet om Regeringens förslag, också kallad ”cybermiljarden”, står det bla att läsa:
Det handlar om att bygga upp Sveriges motståndskraft mot digitala hot i en tid då cyberangreppen blir allt vanligare och får allt allvarligare konsekvenser. Vi föreslår därför kraftfulla satsningar
Många organisationer har brister i sitt förebyggande systematiska cybersäkerhetsarbete. Detta utgör en strategisk sårbarhet som är högt prioriterad av regeringen.
Vi håller med. Alldeles för ofta ser vi exempel på företag som faktiskt har en rätt usel koll på sin cybersäkerhet, praktiskt men framför allt strategiskt. Man behandlar helt enkelt inte cybersäkerheten som den strategiska fråga som den måste vara!
Alla strategiska frågor kopplade till företagets styrning, lönsamhet, affärsutveckling, hållbarhet, etc, nagelfars av företagsledningen, och det med rätta. Cybersäkerheten, eller rättare sagt affärskontinuiteten, måste behandlas på samma sätt. Kort sagt, ingen ledningsgrupp eller styrelse värd namnet får delegera ansvaret för ett så affärskritiskt område.
Några enkla tips:
När ledningen sätter tonen för cybersäkerhetsarbetet finns möjligheter att snabbt skapa en positiv attitydförändring i organisationen. Detta är en avgörande faktor för att bygga en motståndskraftig cybersäkerhetskultur då det skapar engagemang som gör personalen till en del av företagets försvarsberedskap.
- Ett systematiskt cybersäkerhetsarbete är en strategisk fråga och är ett måste för alla företag, menar Adderas VD Jens Hemström och fortsätter, man kan säga att cybertrygghet är en grundläggande förutsättning för framgångsrikt företagande.
Företagsledningen bör alltid skapa sig en bra överblick över sina risker och sårbarheter, från vilka man skapar en tydlig prioriteringslista och åtgärdsplan. Adderas Cybersäkerhetsrapport ger en superb utgångspunkt för ett systematiskt säkerhetsarbete:
Dessutom ökar arbetet med Cybersäkerhetsrapporten företagsledningens och företagets kunskap om cyberhoten, risker och cybersäkerhetsarbete.
Bara det är ett stort steg på vägen!
Hör av dig så berättar vi mer och hjälper vi er att skapa både en större motståndskraft och en ökad cybertrygghet!
Användningen av AI ökar kraftigt då det för många fortfarande är en förhållandevis ny företeelse. Det stora genombrottet kom först när generativ AI gjordes tillgänglig på bred front och nu verkar det som att alla vill vara med i AI-racet.
Användningsområdena ökar också snabbt och generativ AI implementeras på otaliga ställen i våra verksamheter, från kundtjänstchattrobotar till marknadsföringskampanjer. Med ökad effektivitet och utveckling av AI kommer tyvärr också nya säkerhetsrisker. Många företag upptäcker att de varken är medvetna om eller förberedda för de säkerhetsutmaningar som AI skapar.
I en nyligen publicerad rapport, där flera tusen IT- och säkerhetsexperter har svarat på frågor, framkommer det tydligt att användningen av AI ställer nya krav på företagens säkerhetsprioriteringar.
En tredjedel av företagen i undersökningen har idag integrerat generativ AI i sin verksamhet samt har nått den punkt där den förändrar deras affärsprocesser. Denna förändring sker snabbt. Tyvärr rör sig många organisationer snabbt framåt med sina AI-projekt utan att varken förstå hur cyber- och informationssäkerheten påverkas av den snabba utvecklingen eller hur säkerheten ska kunna tryggas.
I rapporten svarade nästan 70 % av respondenterna att det snabbt föränderliga ekosystemet för generativ AI är deras största säkerhetsbekymmer. Komplexiteten och svårighet att överblicka säkerhetsriskerna är svårt och det som nämns är både AI-baserade SaaS-tjänster och alltmer autonoma AI-agenter som hanterar känslig data.
Därtill finns mycket stor oro för att cyberbrottslingar fokuserar på att manipulera den data som AI-verktygen arbetar med. Denna risk rankas som mycket allvarlig och det kan sannolikt bero både på den potentiella skada som föreligger när AI-verktyg, speciellt autonoma, matas med medvetet manipulerad data men förmodligen också då detta är svårt att upptäcka.
Generativ AI är beroende av stora mängder data och information. Det är naturligtvis fördelaktigt när informationen är av hög kvalitet men framför allt måste informationen såklart vara tillförlitlig. Om den minsta osäkerhet finns gällande tillförlitlighet så faller trovärdigheten av AI-verktygets output vilket skulle äventyra de positiva effekter som AI är implementerade för att bidra med
Generativ AI kommer att fortsätta växa, och mycket av dess värde beror på kvaliteten och skyddet av den information som AI-verktygen använder som input. Cyber- och informationssäkerhet måste därför vara väldigt högt prioriterade, både för att kunna stå emot det allmänna cyberhotet, och för att säkerställa företags förmåga att dra nytta av alla fördelar med AI.
Med ökade risker kopplat till användning av AI så behöver alla företag vara tydliga i sina riktlinjer gällande användning av AI. Med tydliga policys och återkommande utbildning av personalen kan man minska sina risker genom att skapa den nödvändiga kulturen för en ansvarsfull användning av AI genom hela företaget.
Företagsledningen måste leda arbetet och dessutom föregå med gott exempel!
Hör av dig så hjälper vi er att skapa både en större motståndskraft och en ökad cybertrygghet!
Cybersäkerhetsforskare har identifierat en tidigare okänd ClickFix-metod på en hackad resesajt, som lurar användaren att ladda ner en infostealer, som sedan stjäl känslig information från användarens dator.
ClickFix är en form av social manipulation och ett snabbt växande problem. En ClickFix är typiskt en falsk dialogruta, som presenterar både ett falskt ”problem” och ett enkelt sätt att lösa det (click to fix). Det kan vara krav på att installera en nödvändig uppdatering eller verifiera att du är en människa (tex CAPTCHA, I’m not a robot) eller rakt på sak en Fix it-knapp som kan kännas bekant och tryggt att klicka på, även för en hyfsat observant användare. För att komma vidare och således lösa ”problemet”, luras användaren att, utan sin vetskap, installera en infostealer eller annan skadlig programvara.
Metoden är ytterst effektiv eftersom användaren inte är medveten om vad denne gör, men framför allt för att handlingen i många fall inte upptäcks av säkerhetssystemen.
Kortfattat kan man beskriva Infostealers som en skadlig programvara som i hemlighet infekterar datorer och system med ett enda egentligt syfte – att kopiera värdefull information utan att det upptäcks. När informationen är stulen har Infostealern slutfört sitt uppdrag och nästa steg för den cyberkriminelle är att sälja eller utnyttja den stulna informationen.
En vattenhålsattack är en riktad cyberattack som fokuserar på att infektera en utvald webbsida som ofta besöks av en specifik målgrupp eller företag. Cyberbrottslingen hackar webbplatsen och infekterar denna med skadlig kod, som sedan smittar datorerna hos intet ont anande besökare på webbplatsen. Det är som ett rovdjur som väntar vid ett vattenhål i det vilda, där djur kommer för att dricka, och attackerar dem när de är sårbara.
Att i dessa tider, när många söker och köper semesterresor, kan man väl tycka att det var typiskt med en vattenhålsattack via en resesajt, som därtill kan göras ännu mer framgångsrik via falsk/skadlig onlineannonsering, malvertising. Cyberbrottslingarna har ingen kontroll över vem som kommer att besöka webbplatsen och bli smittade men i det aktuella exemplet hade man dock fokuserat attacken mot ett väldigt exklusivt resmål. Detta kan tyda på att målgruppen var individer som är tillräckligt rika för att söka en dyr semester, tex företagsledare, från vilka både känslig information och inloggningsuppgifter till användarkonton med stora behörigheter i företagets IT-system kan stjälas.
Utbildning av personalen för att öka både riskmedvetenheten och kunskapen om social manipulation, malvertising, ClickFix, mm. Det är ett ypperligt sätt att öka er motståndskraft, speciellt när det kombineras med toppmoderna cybersäkerhetsverktyg.
Vi berättar gärna mer!
Medvetenheten bland svenskar, vad det gäller cyberhotet och den växande hotbilden, verkar i allmänhet vara god. Efter att Statsminister Ulf Kristersson tidigare idag uttalade sig på ett otroligt tydligt sätt: "Sverige är under attack" så bör ingen längre känna någon tvekan om att cyberhotet är och förblir allvarligt. Statsministern säger även att ”vi är utsatta för omfattande cyberattacker hela tiden, de riktar sig även mot viktiga företag, inte bara staten”.
Du har säkert läst i media om attacker mot SVT, Bank-id, Swish och andra viktiga organisationer, eller för den delen indirekt varit drabbad när denna typ av samhällsviktiga funktioner påverkas. Därtill har du som privatperson eller företaget du arbetar på kanske lamslagits av skrupellösa cyberattacker.
Vi behöver alla bidra genom att se över våra företags motståndskraft och tillsammans bli starkare. Vi har tidigare lyft fram hur robusthet, resiliens och redundans är viktigt men för att uppnå dessa, genom underliggande system, processer, kunskap och andra viktiga byggstenar, krävs strategiskt, metodiskt och systematiskt arbete med cybersäkerhetsfrågan.
Företagsledningen måste leda cybersäkerhetsarbetet och bör alltid genomföra en analys för att skapa sig en bra överblick över sina risker och sårbarheter, från vilka man skapar en tydlig prioriteringslista och åtgärds- & säkerhetsplan.
Dessutom ökar både företagsledningens och företagets kunskap om cyberhoten, risker och cybersäkerhetsarbete när man aktivt arbetar med sin egen säkerhet.
Bara det är ett stort steg på vägen mot ökad motståndskraft!
Regeringen har i dagarna presenterat en ny digitaliseringsstrategi för 2025–2030 som pekar ut riktningen för Sveriges digitaliseringspolitik. Det är en intressant och otroligt viktig satsning och utöver fem strategiska fokusområden så är det även noterbart att säkerhet nämns, tillsammans med bla AI, som horisontella mål vilka genomsyrar samtliga strategiska områden.
För många företag och organisationer finns det mycket inspiration och vägledning att hämta i dokumentet, framför allt gällande digitalisering men även gällande säkerhet, även om den nationella strategin för cybersäkerhet såklart är mer specifik och detaljerad inom detta område.
I digitaliseringsstrategidokumentet kan man bla läsa att fokus för digitaliseringsstrategin är att förenkla för människor i vardagen. Strategin handlar exempelvis om vad som är bäst för medborgaren som behöver använda digitala tjänster, för näringsidkaren som är i kontakt med myndigheterna, för patienten som söker vård, eller för mottagaren av hemtjänst.
– Vi har ett tydligt fokus på att använda digitaliseringen för att förenkla i vardagen, bland annat genom en slags medborgarapp. Om vi samlar kontakterna med myndigheter och andra viktiga digitala tjänster på samma ställe kan vi underlätta i vardagen, säger civilminister Erik Slottner i ett pressmeddelande.
Tänk personal, samarbetspartners eller kunder istället för medborgare, så slår du som företagsledare huvudet på spiken.
Fem strategiska områden har satts upp för digitaliseringen: Digital kompetens, Näringslivets digitalisering, Förvaltningens digitalisering, Välfärdens digitalisering och Konnektivitet
AI och ny teknik, Data och Säkerhet identifieras som horisontella mål som genomsyrar alla strategiska områden. Vad det gäller säkerhet så känns det självklart att Sverige ska ha hög digital motståndskraft och tillförlitlighet för att användare och tjänster ska vara säkra och information ska vara säker.
Robusthet, resiliens och redundans
De allra flesta företag och organisationer kan skriva under på hur digitalisering ständigt transformerar och utvecklar verksamheten samt hur detta gradvis ökat hur betydelsefulla och verksamhetskritiska digitala verktyg, processer , information, kommunikation mm har blivit.
Den digitala tillförlitligheten och säkerheten bryts i digitaliseringsdokumentet ner i tre tydliga områden robusthet, resiliens och redundans. Vi kan inte nog poängtera betydelsen för alla företag att analysera sin cybersäkerhet och utvärdera och reflektera hur ni står er gällande dessa tre och andra relevanta områden.
- Ett systematiskt cybersäkerhetsarbete är en strategisk fråga och är ett måste för alla företag menar Adderas VD Jens Hemström och fortsätter, man kan säga att cybertrygghet är en grundläggande förutsättning för framgångsrikt företagande.
Företagsledningen måste leda cybersäkerhetsarbetet och bör alltid genomföra en analys för att skapa sig en bra överblick över sina risker och sårbarheter, från vilka man skapar en tydlig prioriteringslista och åtgärdsplan.
Adderas Cybersäkerhetsanalys ger ditt företag en superb utgångspunkt för ett systematiskt säkerhetsarbete:
Dessutom ökar både företagsledningens och företagets kunskap om cyberhoten, risker och cybersäkerhetsarbete när man genomför en cybersäkerhetsanalys.
Bara det är ett stort steg på vägen!
Nu sprids nyheter om ett nytt cyberhot kopplat till AI, nämligen fake-AI, där användare presenteras med ett verktyg som för generativ AI som kan skapa en video av en bild. Men istället för en videofil så laddar användaren ner skadlig programvara.
När vi tydligt ser hur AI blir en naturlig del både av arbetslivet och privatlivet, finns ett växande oro för felanvändning, vilket kan resultera till oavsiktlig spridning av känslig information.
I en cybersäkerhetsrapport ses felaktigt använd AI som en av 2025-års stora risker. Det tydligaste riskområdet är dataläckage och händer när företagets personal delar konfidentiell information, med AI-verktyg för att skapa rapporter och göra analyser, utan att vara medveten om att någon obehörig kan få tillgång till och lagra den känsliga informationen.
Då vi ser att användning av AI-verktyg blir vardagsmat för många så använder sig millioner människor dagligen av AI för att skapa innehåll. Detta ger nu cyberkriminella en möjlighet att lansera en ny, och extremt finurlig, attackmetod, fake-AI.
Ett aktuellt exempel som marknadsförs genom annonser på vanliga sociala medier, tex Meta, erbjuder en fantastiskt spännande och tillsynes legitim AI-tjänst för att generera video från bild. Man uppmanas att ladda upp tex en bild, under intrycket att de använder riktig AI, för att generera ett filmklipp där bilden används.
Exempel på annons
När filmen ”skapats av AI-verktyget” instrueras användarna att ladda ner sin genererade film. Tyvärr laddar offren då omedvetet ned en skadlig programvara som ser ut som en mediafil. I en ZIP-fil (arkiv) finns en fil i ett förväntat filformat, tex .mp4 men som i själva verket är en infostealer eller annan skadlig programvara som då installeras av användaren när denne tror sig öppna sitt AI-genererade filmklipp.
Med den skadliga programvaran installerad kan hackaren stjäla känslig information eller fjärrstyra datorn för att åstadkomma annan skada i IT-systemet.
I den här specifika kampanjen känns det skadliga AI-verktyget igen under namn typ VideoDreamMachine, men nya falska verktyg kommer sannolikt att dyka upp, utöver andra liknande kampanjer/tjänster som redan kan vara lanserade...
Med ökade risker kopplat till användning av AI så behöver alla företag vara tydliga i sina riktlinjer gällande användning av AI. Med tydliga policys och återkommande utbildning av personalen kan man minska sina risker genom att skapa den nödvändiga kulturen för en ansvarsfull användning av AI genom hela företaget.
Företagsledningen måste leda arbetet och dessutom föregå med gott exempel!