I en cybersäkerhetsartikel konstateras att det räcker med en tre sekunder lång ljudupptagning för att cyberkriminella ska kunna klona en persons röst. En så kort ljudsnutt skulle kunna hämtas från ett videoklipp som delas på sociala medier eller kopieras från ditt svarsmeddelande på din voicemail.
Många tror sig säkert kunna känna igen en AI-klonad röst. Tyvärr verkar det som att man inte ska känna sig alltför säker på den saken.
Ett exempel som nämns är en amerikansk mamma som nästan blev offer för ett virtuellt kidnappningsbedrägeri, där en klonad röst på ett övertygande sätt härmade hennes dotters rop på hjälp. Ett hänsynslöshet exempel på AI-bedrägeri, där en form av social manipulation tar sig den fulaste formen.
Bedrägerier med röstkapning genom AI har hittills mest inriktat sig mot privatpersoner, speciellt mot de äldre, där bedrägerier görs genom att man imiterat familjemedlemmar. Trenden är dock att AI-klonade röstbedrägerier är ett växande hot även mot företag.
En anställd på ekonomiavdelningen kan falla offer för ett samtal som denne tror kommer från VD:n, särskilt eftersom dessa typer av bedrägerier typiskt görs genom att skapa en känsla av auktoritet och brådska så att behovet av att agera snabbt blir viktigt.
Ett aktuellt exempel, från tidigare i år, hände i Italien där en framstående affärsman blev lurad i en deepfake där man AI-klonat försvarsministerns röst som bad om pengar för snabb hjälp att befria kidnappade journalister. Affärsmannen förde över 1 miljon euro men då bedrägeriet upptäcktes i tid kunde polisen spärra kontot och pengarna återtas.
Även om dessa typer av exempel finns så kan man tycka att det känns orimligt att så väldigt många ska kunna bli lurade och i stor skala. Studier från USA förutspår dock att detta och andra bedrägerier med generativ AI, kan innebära att företag i USA förlorar upp mot 40 miljarder dollar fram till 2027.
Aktörer inom den finansiella sektorn har använt röstbiometri ett tag för att identifiera kunder som tex kontaktar deras kundtjänst. Nu finns indikationer på att även denna metod blir omsprungen av AI-klonade röster. För att ligga i framkant behöver man sannolikt kombinera röstautentisering med en integrerad multifaktorsautentisering.
Teknik
Det behövs mer avancerad röstautentiseringsteknik som kontrollerar fler aspekter av en persons röst, som ton och rytm. Att bara utgå från röstkaraktär räcker snart inte längre.
Om man dessutom kombinerar röstigenkänning med beteendeanalys, som tittar på talmönster som pauser, tonskiften och stress, ökar svårighetsgraden för AI-kloning. Vi har alla subtila variationer som är ytterst svåra för AI att efterlikna.
Beteende
I en tid av sociala medier kan det kanske kännas svårt för många att begränsa mängden personlig information som delas online, speciellt ljud- och videoklipp. Men då brottslingar kan använda dessa källor för att klona både röst och bild för att utföra bedrägerier och deepfake så vore det nog klokt att försöka vara mer restriktiva.
Dock är ett av de kraftfullaste verktygen för att bygga motståndskraft klart inom räckhåll. Att utbilda er personal på ett bra sätt ökar medvetenheten gällande både förekomsten av bedrägerier och social manipulation och att vara uppmärksam på just AI-driven deepfake och röstkloning. Att personalen är medveten om, och förstår hur bedragare kan använda AI för att replikera röster i syfte att luras och manipulera, gör att man lättare får dem att ifrågasätta alla ovanliga förfrågningar, särskilt de som rör pengar eller känslig information.
Hör av dig så hjälper vi er att skapa både en större motståndskraft och en ökad cybertrygghet!
Nu sprids nyheter om ett nytt cyberhot kopplat till AI, nämligen fake-AI, där användare presenteras med ett verktyg som för generativ AI som kan skapa en video av en bild. Men istället för en videofil så laddar användaren ner skadlig programvara.
När vi tydligt ser hur AI blir en naturlig del både av arbetslivet och privatlivet, finns ett växande oro för felanvändning, vilket kan resultera till oavsiktlig spridning av känslig information.
I en cybersäkerhetsrapport ses felaktigt använd AI som en av 2025-års stora risker. Det tydligaste riskområdet är dataläckage och händer när företagets personal delar konfidentiell information, med AI-verktyg för att skapa rapporter och göra analyser, utan att vara medveten om att någon obehörig kan få tillgång till och lagra den känsliga informationen.
Då vi ser att användning av AI-verktyg blir vardagsmat för många så använder sig millioner människor dagligen av AI för att skapa innehåll. Detta ger nu cyberkriminella en möjlighet att lansera en ny, och extremt finurlig, attackmetod, fake-AI.
Ett aktuellt exempel som marknadsförs genom annonser på vanliga sociala medier, tex Meta, erbjuder en fantastiskt spännande och tillsynes legitim AI-tjänst för att generera video från bild. Man uppmanas att ladda upp tex en bild, under intrycket att de använder riktig AI, för att generera ett filmklipp där bilden används.
Exempel på annons
När filmen ”skapats av AI-verktyget” instrueras användarna att ladda ner sin genererade film. Tyvärr laddar offren då omedvetet ned en skadlig programvara som ser ut som en mediafil. I en ZIP-fil (arkiv) finns en fil i ett förväntat filformat, tex .mp4 men som i själva verket är en infostealer eller annan skadlig programvara som då installeras av användaren när denne tror sig öppna sitt AI-genererade filmklipp.
Med den skadliga programvaran installerad kan hackaren stjäla känslig information eller fjärrstyra datorn för att åstadkomma annan skada i IT-systemet.
I den här specifika kampanjen känns det skadliga AI-verktyget igen under namn typ VideoDreamMachine, men nya falska verktyg kommer sannolikt att dyka upp, utöver andra liknande kampanjer/tjänster som redan kan vara lanserade...
Med ökade risker kopplat till användning av AI så behöver alla företag vara tydliga i sina riktlinjer gällande användning av AI. Med tydliga policys och återkommande utbildning av personalen kan man minska sina risker genom att skapa den nödvändiga kulturen för en ansvarsfull användning av AI genom hela företaget.
Företagsledningen måste leda arbetet och dessutom föregå med gott exempel!
Första torsdagen i maj är det World Password Day, som inte ska förväxlas med ”fössta tossdan i mass” som ju är något helt annat 😉
Lösenord är både en grundläggande och en ytterst viktig komponent av cybersäkerheten. Paradoxalt nog är lösenord också ett av problemen som cybersäkerheten brottas med.
Intel skapade World Password Day 2013 för att öka medvetenheten om vilken betydelse starka lösenord har för att stärka den digitala säkerheten. Sedan dess har det utvecklats till att vara ett av de mest omtalade händelserna i cybersäkerhetskalendern tillsammans med Cybersecurity Awareness Month i oktober och andra viktiga händelser som Change Your Password Day och Data Privacy Week.
Att lyfta fram vikten av god lösenordshygien är mycket viktig. Nationellt Cybersäkerhetsscenter uppmärksammade World Password Day och deras inlägg ger en värdefull och viktig summering, som är gångbar både för företag och privatpersoner:
World Password Day, en dag för att uppmärksamma vikten av starka och säkra lösenord. Bra lösenord kan vara svåra att skapa och komma ihåg, med de är viktiga för att skydda ditt digitala privatliv mot otillåten åtkomst. Här kommer därför, dagen till ära, några tips:
Det finns många tecken på att kunskapen gällande rekommenderad lösenordshygien är mycket god i Sverige. Dock finns det också rapporter om att väldigt många människor och organisationer inte lever upp till sin egen säkerhetskunskap. Med det kommer en skam runt att man är högst medveten om att man använder och hanterar lösenord på ett undermåligt sätt, vilket tyvärr gör att man skjuter problemet framför sig, vilket då tenderar till att ytterligare förvärra säkerhetsrisken.
Vi hjälper er organisation att implementera en god lösenordshygien och sköter allt det praktiska med allt från nätfiskeresistent tvåfaktorsautentisering till rekommendationer för lösenordshanterare.
Så slipper ni ha dåligt samvete...
Ny rapport visar tydligt att svenska småföretag är dåligt förberedda för att möta det ökande cyberhotet. Bristerna i kunskap och beredskap gör att en tredjedel dessutom är rejält oroade.
SSF Stöldskyddsföreningen har i ett gemensamt projekt med MSB undersökt svenska småföretagares, med upp till 49 anställda, syn på cybersäkerhet för att förstå mer om företagens oro, beredskap och utsatthet när det gäller cybersäkerheten. Kunskap från undersökningen ger möjlighet och bättre förutsättningar att utveckla ett mer riktat och målgruppsanpassat stöd till små företag, vilket är extra intressant för oss på Addera då vi fokuserar våra tjänster och erbjudanden till små- och medelstora företag.
Det finns flera olika delar i rapporten som de deltagande företagen svarat på men den sammanfattande slutsatsen är bekymrande:
40% av företageng anser att de är sårbara för cyberhot och 50% säger att de är dåligt förberedda för att möta attacker mot IT-system. Ju mindre företagen är, desto sämre förberedda säger sig företagen vara.
Det finns en rad andra resultat i rapporten som belyser det skriande behov som finns för satsningar på cybersäkerheten hos de mindre företagen i Sverige.
För en tredjedel av företagen har dessutom digital säkerhet blivit viktigare senaste året och en intressant slutsats i rapporten är att den är vanligast förekommande påföljden vid incidenter är att man gör förändringar i säkerhetsarbetet. Detta efter att man drabbats av en cyberattack som, förutom att de kostar mycket pengar och resurser, även leder till förlorade affärsmöjligheter och skador på företagets anseende, rykte och varumärke.
Så tipset från oss är det samma som alltid – agera nu, när cyberattacken är ett faktum är det för sent!
Sårbarheten för cyberattacker mot små och medelstora företag är större och beror bland annat på att man har mindre resurser, kunskap och verktyg för att arbeta med sin cybersäkerhet. Då många mindre företag ingår i långa värdekedjor och samarbeten finns dessutom risker för leveranskedjeattacker, där större företag riskerar att påverkas av de små företagens brister inom cybersäkerhet.
- Ett systematiskt cybersäkerhetsarbete är en strategisk fråga och är ett måste för alla företag menar Adderas VD Jens Hemström och fortsätter, man kan säga att cybertrygghet är en grundläggande förutsättning för framgångsrikt företagande.
Företagsledningen måste leda cybersäkerhetsarbetet och bör alltid genomföra en analys för att skapa sig en bra överblick över sina risker och sårbarheter, från vilka man skapar en tydlig prioriteringslista och åtgärdsplan.
Adderas Cybersäkerhetsanalys ger ditt företag en superb utgångspunkt för ett systematiskt säkerhetsarbete som kan hjälpa er bort från att vara en del av SSF Stöldskyddsföreningens oroväckande cyberstatistik:
Dessutom ökar både företagsledningens och företagets kunskap om cyberhoten, risker och cybersäkerhetsarbete när man genomför en cybersäkerhetsanalys.
Bara det är ett stort steg på vägen!
Från att ha varit en obetydlig del och mest en oro för framtiden är nu deepfake-attacker ett snabbt växande hot. Måltavlan har främst varit den finansiella marknaden, där det rapporteras om en explosionsartad ökning, vilket gör att det finns all anledning att misstänka att deepfakes snart kommer att användas i stor utsträckning även mot andra branscher.
Det har talats om att vi i framtiden riskerar att mötas av AI-genererade bedrägerier där telefonsamtal och t.o.m. videokonferenser skulle kunna lura personer att tro att de talar med sin chef eller kollega. Rösten är den rätta, informationen är korrekt och t.o.m. privata ämnen tas upp under samtalet. Tyvärr beskrivs det i rapporter och artiklar att deepfakes inte är ett framtida hot utan används i stor utsträckning redan idag - och dessutom ökar kraftigt.
Man kan beskriva deepfake som ett sätt att imitera en person, ner till väldigt små detaljer, för att manipulera och övertyga en annan person eller kollega att utföra en viss handling. Det kan vara att föra över pengar eller skaffa sig tillgång till hemlig information.
Avancerad och AI-driven teknologi är grunden för att skapa deepfakes och tekniken är nu så kraftfull att cyberkriminella kan lyckas med dessa imitationer och deepfakes även i realtid, dvs videokonferenser.
Det mest kända stora finansiella deepfake-bedrägeriet är nog det där bedragarna lyckades stjäla motsvarande 250 miljoner kronor från ett bolag i Hong Kong. En medarbetare fick ett mejl från bolagets finanschef i Storbritannien som informerade om att en hemlig penningtransaktion behövde genomföras. Medarbetaren fattade dock misstankar men efter ett videomöte där finanschefen och andra medarbetare deltog kände medarbetaren sig övertygad och genomförde transaktionen. I videomötet såg och lät kollegorna nämligen precis som vanligt.
En annan typ av deepfake-bedrägerier som fått uppmärksamhet är när företag anställer på distans, vilket typiskt handlar om konsulter som kan erbjuda kompetens inom ett visst område. Scenariot involverar en stulen Linkedinprofil, ett CV som matchar och en distansintervju som är deepfake, vilket resulterar i en anställning som handlar om att infiltrera och stjäla information.
Ett omtalat fall i denna kategori är ett amerikanskt företag som anställde en person som utgav sig för att vara någon helt annan och med hjälp av deepfake lyckades bli anställd. Personen i fråga var egentligen nordkorean och hade, vid upptäckt, redan installerat skadlig kod i företagets system.
Utbildning av personalen för att öka medvetenheten om social manipulation och om deepfake är ett sätt att öka motståndskraften. Tydliga rutiner, instruktioner och processer är också mycket verkningsfullt men om man inte skapar en säkerhetskultur som får personalen att vilja följa rutinerna så blir de verkningslösa tomma ord.
Hör av dig så hjälper vi er!
Ett tydligt ökande hot är en nätfiskemetod som generellt beskrivet bygger på att användaren får ett fiktivt problem, tex inte kommer vidare till en hemsida, samt presenteras med ett logiskt klicka här för att lösa problemet.
ClickFix är ett snabbt växande problem och maskeras typiskt genom en falsk dialogruta eller pop-up, ofta i form av krav på att installera en nödvändig uppdatering eller verifiera att du är en människa. Det kan vara en falsk CAPTCHA, I’m not a robot eller rakt på sak en Fix it-knapp som kan kännas bekant och tryggt att klicka på, även för en hyfsat observant användare. För att komma vidare och således lösa ”problemet”, luras användaren att, utan sin vetskap, installera en infostealer eller annan skadlig programvara. Metoden är ytterst effektiv eftersom användaren inte är medveten om vad denne gör, men framför allt för att handlingen i många fall inte upptäcks av säkerhetssystemen.
Problemet med ClickFix dök upp under sensommaren 2024 och har ökat stadigt sedan dess och tycks accelerera sedan årsskiftet. Spridningen bland aktörerna tycks bred, där både cyberkriminella grupperingar och statligt sponsrade hackergrupper använder metoden för att lura sina offer och infektera med skadlig programvara.
Generellt sätt så bygger metoden på social manipulation och att utnyttja mänskligt beteende och svagheter däri. Man försätter den attackerade användaren i en situation av problem och osäkerhet samt presenterar en lösning på problemet i en bekant paketering eller form.
Vanligt är att leda användaren till en falsk hemsida där attacken utförs ifrån. Förutom nätfiskemail är malvertising, onlineannonser med skadlig kod, och sökmotorförgiftning, där hackers manipulerar resultat från sökmotorer så att falska hemsidor med onda uppsåt hamnar överst bland sökresultaten. Typiskt ser dessa falska annonser och hemsidor ut att komma från legitima och välkända organisationer.
Ett ClickFix-exempel
1. Användaren leds via nätfiske, malvertising eller sökmotorförgiftning till falsk hemsida med ClickFix
2. Hemsidan kräver att användaren klickar på en popup ”jag är ingen robot” eller liknande
3. Felmeddelande dyker upp om att det tex inte gick att verifiera användaren samt instruktioner om hur man löser problemet
4. Användaren följer instruktionen och installerar en infostealer eller annan skadlig programvara
5. Användaren uppfattar att verifieringen lyckades och surfar vidare helt ovetande om vad som hänt
Kortfattat kan man beskriva Infostealers som en skadlig programvara som i hemlighet infekterar datorer och system med ett enda egentligt syfte – att kopiera värdefull information utan att det upptäcks. När informationen är stulen har Infostealern slutfört sitt uppdrag och nästa steg för den cyberkriminelle är att sälja eller utnyttja den stulna informationen.
Den information man fokuserar på att stjäla är olika typer av användarnamn, lösenord, systeminställningar, cookies, loggfiler, mm som kan användas för att logga in eller åtminstone få fotfäste i ett företags IT-system. Därifrån iscensätts sedan andra cyberattacker eller andra bedrägliga aktiviteter. Den typiska köparen av informationen är således andra cyberkriminella som efter köptransaktionen inleder en cyber-, utpressnings- eller bedrägeriattack.
Utbildning av personalen för att öka både riskmedvetenheten och kunskapen om nätfiskeutvecklingen är ett ypperligt sätt att öka er motståndskraft, speciellt när det kombineras med toppmoderna cybersäkerhetsverktyg.
Oroande rapport från Europol avslöjar att själva DNA’t av organiserad brottslighet håller på att förändras och med det förvärras också hotbilden. Förändringen sker på flera områden som utvecklar taktik, verktyg och struktur på de kriminella nätverken och det område som listats som nr 1 bland de snabbast ökande hoten är cyberattacker.
Det är med bekymmersam blick man läser om Europol’s nysläppta rapport EU-SOCTA 2025, som är den mest noggranna analysen av organiserad brottslighet inom EU. Med underrättelseinformation från medlemsländer och internationella brottsbekämpningspartners så analyseras den organiserade brottsligheten inte bara för vad den är idag utan också hur den utvecklas, förvärras och vad det innebär. Förändringen är fundamental och innebär att den är djupare rotad och med destabiliserande än någonsin tidigare.
Kortfattat så säger rapporten att förändring inom organiserad brottslighet sker i så stor utsträckning att hela sammanfattningen får titeln ”The DNA of organised crime is changing – and so is the threat to Europe”. Traditionella begränsningar, som tidigare påverkade brottssyndikaten, är få och de de kriminella tycks dra maximal nytta av en värld av global instabilitet, digitalisering och ny teknik.
Tre kännetecken som definierar dagens organiserade brottslighet
1. Ökande destabiliserande effekt – påverkar även samhällets fundament och institutioner
2. Frodas online – gränslös och superskalbar brottsarena där dessutom möjlighet till anonymitet är stor
3. Accelereras av AI och ny teknik – används som brottslighetskatalysator då det ger möjlighet till ökad automatisering, skalbarhet, effektivitet, komplexitet, mm.
Med ett nytt kriminellt DNA så förändras hotbilden. I rapporten listas sju säkerhetshot där kriminella nätverk blir mer och mer sofistikerade och farliga. De två områden som står överst bland de sju var Cyberattacker och Onlinebedrägerier.
Den vanligaste Cyberattacken är spridning av ransomware, men också attacker på kritisk infrastruktur. Gällande onlinebedrägerier, så omnämns AI-driven social manipulation och stöld av känslig data.
Båda dessa områden är områden inom cyberbrottslighet som ofantligt många redan blivit drabbade av. Lägger vi då till de ytterligare dimensioner som beskrivs i rapporten och att hoten fortsätter att växa så gör man klokt i att se om sitt hus. Innan stormen kommer.
I en nyligen publicerad rapport så visar det sig att hälften av alla svenskar använder samma lösenord till flera konton, trots att en överväldigande majoritet sannolikt vet att det är förkastligt.
Det är ingen kvalificerad gissning att en överväldigande majoritet av det svenska folket, som har en bevisat hög grad av IT-mognad, har mycket god kännedom och medvetenhet om rekommenderad lösenordshygien. Det är således anmärkningsvärt att hälften av svenskarna använder samma lösenord till flera konton, vilket de då sannolikt vet kan få allvarliga konsekvenser.
Fråga: Har du samma lösenord till fler än ett användarkonto på internet?
Om man använder sig av samma lösenord på många konton så ökar man sin sårbarhet för att bli multihackad, eftersom samma inloggning fungerar på tex mail, sociala medier, mm. Detta är ju speciellt allvarligt om man använder samma lösenord på ett känsligt konto och ett annat, säg oviktigt konto, som hanteras med låg säkerhet. Det är mångas mardröm att bli hackad, så att bjuda på en multihackning känns omotiverat men framförallt helt onödigt.
I rapporten kan man därtill läsa att 20% av de tillfrågade inte ville svara på frågan om sin lösenordshantering. Detta tyder på att det kan finnas en skam runt att man är högst medveten om att man använder och hanterar lösenord på ett sätt som man vet är fel.
Som om det inte är nog att vi använder samma lösenord på flera konton så kan man, med bekymmersam blick, läsa de 10 vanligaste lösenorden i Sverige (Nordpass):
1. 123456
2. qwerty123
3. qwerty1
4. 123456789
5. hejsan
6. hejhej
7. hejsan123
8. bajskorv
9. password
10. 12345678
Andra noterbara lösenord på top 20 är qwerty, sommar, dinmamma, fotboll och kalleanka
• Kontrollera om dina lösenord finns med i någon dataläcka – byt isf omedelbart
• Förlita dig inte på endast lösenord, använd multifaktorsautentisering, helst nätfiskeresistent
• Sluta slarva! Agera enligt den kunskap du faktiskt har gällande lösenord och god cyberhygien. Läs på om du är osäker
I en nyligen publicerad rapport står det klart att svenska chefer inte har tillräckligt med resurser för att möta ett ökat cyberhot samt att många företag redan har drabbats av cyberattacker.
1. Cyberhotet ökar
I rapporten, från chefsorganisationen Ledarna inom privat tjänstesektor (LPT), har drygt 2 200 svenska chefer tillfrågats och det är en bekymmersam bild som presenteras. 60% uppger att cyberhotet ökat de senaste 3 åren och 41% uppger att de drabbats av en cyberattack under samma tidsperiod
2. Konsekvenserna är allvarliga
Att över 40% av tillfrågade företag drabbats av cyberattacker är såklart djupt oroande och det presenteras dessutom tydliga siffror på de konsekvenser som cyberattackerna inneburit.
• Avbrott i verksamheten (32%)
• Ökad rädsla eller oro bland anställda (22%)
• Ekonomiska förluster (21%)
• Negativa effekter på anställdas hälsa och välbefinnande (14%)
• Negativ påverkan på företagets rykte (9%)
• Minskad förtroende från kunder eller partners (9%)
• Förlust av känslig eller konfidentiell information (7%)
• Juridiska tvister eller rättsliga kostnader (6%)
3. Resurser saknas för att bemöta cyberhotet
Trots att cyberhotet ökar, både till antal och komplexitet, så visar rapporten att 25% av cheferna helt saknar de säkerhetsresurser som krävs för att hantera riskerna och att 20% menar att de resurser som finns inte är tillräckliga.
Att så många företag inte inser allvaret och verkar leva i någon sorts illusion om att hotet inte är på riktigt eller bara drabbar andra är inte bara förvånande, det är dessutom häpnadsväckande och väldigt illavarslande!
Cybersäkerheten måste vara en naturlig del av organisationers strategiska arbete och som vid allt annat ledningsarbete handlar det om att arbeta metodiskt, först strategisk och därefter operativt.
Några enkla tips:
• Nulägesanalysera och gör en övergripande riskbedömning
• Identifiera och hantera era omedelbara riskområden
• Börja fostra en cybersäkerhetskultur, med tydligt ledarskap samt viktiga begrepp och principer
• Hjälp er organisation genom att ställa rätt frågor och rätt krav
• Sätt en budget så att öronmärkta resurser finns att tillgå
• Utvärdera och förbättra kontinuerligt
Eftersom det är företagsledningen som sätter tonen för säkerhetskulturen i hela verksamheten finns möjligheter att snabbt skapa en positiv attitydförändring i organisationen. Detta är en avgörande faktor för att bygga en motståndskraftig cybersäkerhetskultur då det skapar engagemang och gör personalen till en del av företagets försvarsberedskap.
Som många känner till kommer det dessutom nya lagar och regelverk med fokus på cybersäkerhet som skärper kraven på ledning och styrelse.
Om inget annat borde det få fler att agera.
Infostealer-malware, även kallade Infostealers eller bara Stealers växer i populäritet på den cyberkriminella marknaden och öppnar dörren för ännu större cyberrisker. Det visar också tydligt hur kriminella samarbeten fördjupas ytterligare.
Infostealers används i allt större utsträckning och anses, av vissa, vara ett av de största cyberhoten idag. Kortfattat kan man beskriva Infostealers som en skadlig programvara som i hemlighet infekterar datorer och system med ett enda egentligt syfte – att kopiera värdefull information utan att det upptäcks. När informationen är stulen har Infostealern slutfört sitt uppdrag och nästa steg för den cyberkriminelle är att sälja den stulna informationen.
Den information man fokuserar på att stjäla är olika typer av användarnamn, lösenord, systeminställningar, cookies, loggfiler, mm som kan användas för att logga in eller åtminstone få fotfäste i ett företags IT-system. Därifrån iscensätts sedan andra cyberattacker eller andra bedrägliga aktiviteter. Den typiska köparen av informationen som en Infostealer kommit över är således andra cyberkriminella som, efter köptransaktionen, inleder en cyber-, utpressnings- eller bedrägeriattack.
Att lyckas stjäla och snabbt sälja aktuella sessionskakor är speciellt högt upp på önskelistan då dessa betingar ett högt pris. Med aktuella sessionskakor kan man nämligen ”kidnappa” en pågående inloggning och därmed kringgå tex multifaktorsautentisering som finns för att skydda system och IT-miljöer mot otillåten inloggning, vilket naturligtvis är otroligt allvarligt!
På Infostealermarknaden finns både hackare som är specialiserade på att stjäla och sälja stulen information men också de som erbjuder Infostealers-som-tjänst. Köparen erbjuds i det senare fallet en färdig Infostealertjänst med allt från kundsupport, mjukvaruuppdateringar till detaljerad dokumentation, vilket innebär att även de kriminella med lägre teknisk kompetens kan använda avancerade Infostealers.
Mycket av informationen som stjäls med Infostealers kanske aldrig kommer till användning men blotta tanken att mycket information själs är såklart oroväckande. Vad som dock är otroligt allvarligt är att, enligt en rapport, 90% av företag som haft cyberintrång har förlorat inloggning/behörighetsdata till en Infostealer före intrånget. Detta visar tydligt att Infostealers är ett mycket allvarligt problem då dessa bidrar till att större cyberattacker kan genomföras.
En sökning på en populär men undanskymd digital handelsplats visade att milliontals Infostealerloggar är till salu, vilket kan anses vara ett tecken på att mognadsgraden är hög i det cyberkriminella ekosystemet där Infostealers alltså spelar en viktig roll.
Infostealers sprids genom de olika och ofta väldigt kreativa sätt som vi beskrivit i denna blogg vid tidigare tillfällen. Nätfiskeattacker, malvertising och sökmotorförgiftning är några exempel men även falska CAPTCHA-formulär, AI-verktyg och mjukvaror har använts.
Moderna cybersäkerhetsverktyg, med konstant övervakning och incidentberedskap är snart ett måste för alla företag. Även utbildning av personalen för att öka både riskmedvetenheten och kunskapen om hur skadliga program sprids är bra ett sätt att öka er motståndskraft.
Hör av er så hjälper er!