Vattenhålsattack upptäckt på hackad resesajt
Cybersäkerhetsforskare har identifierat en tidigare okänd ClickFix-metod på en hackad resesajt, som lurar användaren att ladda ner en infostealer, som sedan stjäl känslig information från användarens dator.
Vad är ClickFix
ClickFix är en form av social manipulation och ett snabbt växande problem. En ClickFix är typiskt en falsk dialogruta, som presenterar både ett falskt ”problem” och ett enkelt sätt att lösa det (click to fix). Det kan vara krav på att installera en nödvändig uppdatering eller verifiera att du är en människa (tex CAPTCHA, I’m not a robot) eller rakt på sak en Fix it-knapp som kan kännas bekant och tryggt att klicka på, även för en hyfsat observant användare. För att komma vidare och således lösa ”problemet”, luras användaren att, utan sin vetskap, installera en infostealer eller annan skadlig programvara.
Metoden är ytterst effektiv eftersom användaren inte är medveten om vad denne gör, men framför allt för att handlingen i många fall inte upptäcks av säkerhetssystemen.
Vad är en infostealer?
Kortfattat kan man beskriva Infostealers som en skadlig programvara som i hemlighet infekterar datorer och system med ett enda egentligt syfte – att kopiera värdefull information utan att det upptäcks. När informationen är stulen har Infostealern slutfört sitt uppdrag och nästa steg för den cyberkriminelle är att sälja eller utnyttja den stulna informationen.
Vattenhålsattacker kan göras ännu mer framgångsrika med malvertising
Hackad resesajt – en typisk vattenhålsattack
En vattenhålsattack är en riktad cyberattack som fokuserar på att infektera en utvald webbsida som ofta besöks av en specifik målgrupp eller företag. Cyberbrottslingen hackar webbplatsen och infekterar denna med skadlig kod, som sedan smittar datorerna hos intet ont anande besökare på webbplatsen. Det är som ett rovdjur som väntar vid ett vattenhål i det vilda, där djur kommer för att dricka, och attackerar dem när de är sårbara.
Attacken riktad mot välbärgade reseköpare
Att i dessa tider, när många söker och köper semesterresor, kan man väl tycka att det var typiskt med en vattenhålsattack via en resesajt, som därtill kan göras ännu mer framgångsrik via falsk/skadlig onlineannonsering, malvertising. Cyberbrottslingarna har ingen kontroll över vem som kommer att besöka webbplatsen och bli smittade men i det aktuella exemplet hade man dock fokuserat attacken mot ett väldigt exklusivt resmål. Detta kan tyda på att målgruppen var individer som är tillräckligt rika för att söka en dyr semester, tex företagsledare, från vilka både känslig information och inloggningsuppgifter till användarkonton med stora behörigheter i företagets IT-system kan stjälas.
Vill du veta mer om hur cybersäkerhetsutbildning kan stärka er motståndskraft?
Utbildning av personalen för att öka både riskmedvetenheten och kunskapen om social manipulation, malvertising, ClickFix, mm. Det är ett ypperligt sätt att öka er motståndskraft, speciellt när det kombineras med toppmoderna cybersäkerhetsverktyg.
Vi berättar gärna mer!
Falsk AI-plattform skickar virus istället för video
Nu sprids nyheter om ett nytt cyberhot kopplat till AI, nämligen fake-AI, där användare presenteras med ett verktyg som för generativ AI som kan skapa en video av en bild. Men istället för en videofil så laddar användaren ner skadlig programvara.
Välkänd risk för dataläckage genom felaktigt använd AI
När vi tydligt ser hur AI blir en naturlig del både av arbetslivet och privatlivet, finns ett växande oro för felanvändning, vilket kan resultera till oavsiktlig spridning av känslig information.
I en cybersäkerhetsrapport ses felaktigt använd AI som en av 2025-års stora risker. Det tydligaste riskområdet är dataläckage och händer när företagets personal delar konfidentiell information, med AI-verktyg för att skapa rapporter och göra analyser, utan att vara medveten om att någon obehörig kan få tillgång till och lagra den känsliga informationen.
Felaktigt använd AI ses som en av 2025-års stora risker
Ny risk med fake-AI: ett finurligt lurendrejeri som ny attackmetod
Då vi ser att användning av AI-verktyg blir vardagsmat för många så använder sig millioner människor dagligen av AI för att skapa innehåll. Detta ger nu cyberkriminella en möjlighet att lansera en ny, och extremt finurlig, attackmetod, fake-AI.
Ett aktuellt exempel som marknadsförs genom annonser på vanliga sociala medier, tex Meta, erbjuder en fantastiskt spännande och tillsynes legitim AI-tjänst för att generera video från bild. Man uppmanas att ladda upp tex en bild, under intrycket att de använder riktig AI, för att generera ett filmklipp där bilden används.
Exempel på annons
Laddar ner skadligt program istället för film
När filmen ”skapats av AI-verktyget” instrueras användarna att ladda ner sin genererade film. Tyvärr laddar offren då omedvetet ned en skadlig programvara som ser ut som en mediafil. I en ZIP-fil (arkiv) finns en fil i ett förväntat filformat, tex .mp4 men som i själva verket är en infostealer eller annan skadlig programvara som då installeras av användaren när denne tror sig öppna sitt AI-genererade filmklipp.
Med den skadliga programvaran installerad kan hackaren stjäla känslig information eller fjärrstyra datorn för att åstadkomma annan skada i IT-systemet.
Kommer säker fler varianter
I den här specifika kampanjen känns det skadliga AI-verktyget igen under namn typ VideoDreamMachine, men nya falska verktyg kommer sannolikt att dyka upp, utöver andra liknande kampanjer/tjänster som redan kan vara lanserade...
Policys och utbildning för en ansvarsfull användning av AI
Med ökade risker kopplat till användning av AI så behöver alla företag vara tydliga i sina riktlinjer gällande användning av AI. Med tydliga policys och återkommande utbildning av personalen kan man minska sina risker genom att skapa den nödvändiga kulturen för en ansvarsfull användning av AI genom hela företaget.
Företagsledningen måste leda arbetet och dessutom föregå med gott exempel!
ClickFix, när era användare hjälper cyberkriminella
Ett tydligt ökande hot är en nätfiskemetod som generellt beskrivet bygger på att användaren får ett fiktivt problem, tex inte kommer vidare till en hemsida, samt presenteras med ett logiskt klicka här för att lösa problemet.
ClickFix är ett snabbt växande problem och maskeras typiskt genom en falsk dialogruta eller pop-up, ofta i form av krav på att installera en nödvändig uppdatering eller verifiera att du är en människa. Det kan vara en falsk CAPTCHA, I’m not a robot eller rakt på sak en Fix it-knapp som kan kännas bekant och tryggt att klicka på, även för en hyfsat observant användare. För att komma vidare och således lösa ”problemet”, luras användaren att, utan sin vetskap, installera en infostealer eller annan skadlig programvara. Metoden är ytterst effektiv eftersom användaren inte är medveten om vad denne gör, men framför allt för att handlingen i många fall inte upptäcks av säkerhetssystemen.
ClickFix upptäcks inte av säkerhetssystemen
Hotaktörer
Problemet med ClickFix dök upp under sensommaren 2024 och har ökat stadigt sedan dess och tycks accelerera sedan årsskiftet. Spridningen bland aktörerna tycks bred, där både cyberkriminella grupperingar och statligt sponsrade hackergrupper använder metoden för att lura sina offer och infektera med skadlig programvara.
Attackmetoder
Generellt sätt så bygger metoden på social manipulation och att utnyttja mänskligt beteende och svagheter däri. Man försätter den attackerade användaren i en situation av problem och osäkerhet samt presenterar en lösning på problemet i en bekant paketering eller form.
Vanligt är att leda användaren till en falsk hemsida där attacken utförs ifrån. Förutom nätfiskemail är malvertising, onlineannonser med skadlig kod, och sökmotorförgiftning, där hackers manipulerar resultat från sökmotorer så att falska hemsidor med onda uppsåt hamnar överst bland sökresultaten. Typiskt ser dessa falska annonser och hemsidor ut att komma från legitima och välkända organisationer.
Ett ClickFix-exempel
1. Användaren leds via nätfiske, malvertising eller sökmotorförgiftning till falsk hemsida med ClickFix
2. Hemsidan kräver att användaren klickar på en popup ”jag är ingen robot” eller liknande
3. Felmeddelande dyker upp om att det tex inte gick att verifiera användaren samt instruktioner om hur man löser problemet
4. Användaren följer instruktionen och installerar en infostealer eller annan skadlig programvara
5. Användaren uppfattar att verifieringen lyckades och surfar vidare helt ovetande om vad som hänt
Svårt att skydda sig när egna användare används för att installera skadlig programvara
Vad är en infostealer?
Kortfattat kan man beskriva Infostealers som en skadlig programvara som i hemlighet infekterar datorer och system med ett enda egentligt syfte – att kopiera värdefull information utan att det upptäcks. När informationen är stulen har Infostealern slutfört sitt uppdrag och nästa steg för den cyberkriminelle är att sälja eller utnyttja den stulna informationen.
Den information man fokuserar på att stjäla är olika typer av användarnamn, lösenord, systeminställningar, cookies, loggfiler, mm som kan användas för att logga in eller åtminstone få fotfäste i ett företags IT-system. Därifrån iscensätts sedan andra cyberattacker eller andra bedrägliga aktiviteter. Den typiska köparen av informationen är således andra cyberkriminella som efter köptransaktionen inleder en cyber-, utpressnings- eller bedrägeriattack.
Vill du veta mer om hur cybersäkerhetsutbildning kan stärka er motståndskraft?
Utbildning av personalen för att öka både riskmedvetenheten och kunskapen om nätfiskeutvecklingen är ett ypperligt sätt att öka er motståndskraft, speciellt när det kombineras med toppmoderna cybersäkerhetsverktyg.
Tydliga fördelar med AI inom cybersäkerhet
Det finns fördelar med AI inom otaliga branscher och cybersäkerhet är inget undantag. Men långt ifrån alla vet hur man kan dra nytta av AI för sin egen verksamhets motståndskraft.
Kraftig ökning av AI inom cybersäkerhet
Som vi tidigare rapporterat om så ökar användningen av AI inom den cyberkriminella världen. Därtill blir användningen mer och mer avancerad, vilket innebär att hotbilden ökar inom flera områden.
Som ett svar på denna ökande hotbild ökar även användningen av AI inom cybersäkerhetsbranschen. I en forskningsrapport estimeras att den globala marknaden för AI-baserade cybersäkerhetstjänster nästan kommer att tiodubblas fram till år 2030 från en marknad på ca 150 miljarder 2021.
Marknaden för AI-baserade cybersäkerhetstjänster tiodubblas fram till år 2030
En viktig anledningen till att AI har så stort värde för cybersäkerhetsbranschen är förmågan att hantera och analysera så stora mängder av data. Problem som många företag har är nämligen både relaterade till att upptäcka avvikelser och mönster i sin data och sina IT-system men också på ett effektivt sätt sortera bort falsklarm och mänskliga fel i de enorma datamängder, trafikflöden, loggar och rapporter som genereras.
Fördelar för att möta cyberattacker
Det finns ett antal områden där användningen av AI är extra fördelaktig, speciellt som vi lever i en värld med ett ständigt växande cyberhot, ökande mängder data och en större komplexitet i våra IT-system som ökar attackytan:
- Kapacitet för att analysera enorma mängder data som är oöverskådligt med traditionella verktyg
- Identifiera verkliga attacker vilket leder till färre falsklarm och mänskliga fel
- Minska tid från upptäckt till incidenthantering
- Snabbt generera rapporter som är komprimerade och lättförståeliga så att säkerhets- & incidenthanteringspersonal snabbt får en bra överblick
- Ge säkerhetspersonalen möjlighet att fokusera på de verkliga hoten och attackerna
- Effektivitet och produktivitet för minskade kostnader
Ett växande cyberhot, ökande mängd data och en störrekomplexitet i våra IT-system gör AI enormt värdefull
Förutom ovan nämnda fördelar finns andra områden inom cyberförsvaret som skulle kunna dra stor nytta av AI.
Med AI-driven penetrationstestning kan man utmana och testa sina egna system på en helt ny nivå. Med detta finns således möjlighet att hitta och rätta till säkerhetsbrister, innan de utnyttjas av cyberkriminella.
Simulering av nätfiske och social manipulation kan också förbättras med hjälp av AI, för att utveckla spetsa till träningen av personal och hjälpa säkerhetsteam att identifiera risker.
Att ta hjälp av AI för att hantera cyberattacker med otroligt kraftfulla verktyg är en stor fördel men för de organisationer som dessutom använder AI för att förhindra att attackerna sker, finns ytterligare vinningar att göra.
Är du nyfiken på hur AI kan stärka er cybersäkerhet?
Hur AI används av cyberkriminella – det blir värre och värre
Att AI används och är en positiv resurs i många branscher är ingen nyhet. AI är dessutom, för väldigt många, en förhållande ny företeelse eftersom det stora genombrottet kom först när generativ AI gjordes tillgänglig på bred front.
Inom den cyberkriminella världen ser det liknande ut och nu ökar användningen snabbt. Därtill blir användningen mer och mer avancerad, vilket innebär att hotbilden ökar inom flera områden.
Vad är AI-drivna cyberangrepp?
Generellt beskrivet så är AI-drivna cyberangrepp sådana där AI använts antingen i utvecklingen av en cyberattack och/eller som en komponent av själva cyberangreppet eller attackmetoden. AI används oftast för att förbättra och förenkla utvecklingsprocessen samt för att spetsa till existerande attackmetoder eller skadlig programkod.
AI används både i utvecklingen av och som komponent i cyberattacker
Exempel på hur AI används för cyberattacker
• Utveckling och leverans av skadlig kod, där generativ AI används för att skriva programkoden. Växande avvändning, speciellt av oerfarna och mindre kunniga hackare.
• För avancerat nätfiske och social manipulation. Generativ AI används för att skapa traditionellt material som förfalskade dokument, text, bilder och video men även deepfakematerial. AI används också för att kartlägga och analysera kommunikationsmönster och inhämta personlig information som sedan kan användas för avancerat nätfiske och social manipulation.
• Intrång samt övervakning av system. Svagheter och säkerhetsbrister finns i nästan alla IT-miljöer och med AI har cyberbrottslingar nya och otroligt kraftfulla verktyg för att knäcka lösenord, övervaka trafik och göra sårbarhetssökningar.
• Maskeringsverktyg för att cyberattacker som tex användning av skadlig kod, intrång, datastöld, etc inte ska upptäckas. Många säkerhetssystem bygger på att identifiera en cyberattack genom programkod, mönsterigenkänning, tillvägagångssätt, mm. En mycket bekymmersam möjlighet med AI är att det möjliggör för dynamiska attacker, där en skadlig programvara på egen hand ständigt ändrar sitt beteende, signatur, programkod, mm för att undvika att bli upptäckt. AI skulle tom kunna analysera de säkerhetsverktyg som används och använda denna information som hjälp för att bättre kunna kamouflera attacken.
Fight fire with fire!
Det kan kännas både hotfullt och nästan hopplöst att konstatera hur hotbilden ständigt förändras och ökar. Lyckligtvis ökar även användningen av AI kraftigt inom cybersäkerhetsbranschen och har för ett stort värde i förmågan att hantera både gamla och nya hot.
Vill du veta mer och hur vi kan hjälpa dig så tveka inte på att höra av dig!
Infostealers – ett växande hot med mycket allvarliga följdeffekter
Infostealer-malware, även kallade Infostealers eller bara Stealers växer i populäritet på den cyberkriminella marknaden och öppnar dörren för ännu större cyberrisker. Det visar också tydligt hur kriminella samarbeten fördjupas ytterligare.
Vad är Infostealers?
Infostealers används i allt större utsträckning och anses, av vissa, vara ett av de största cyberhoten idag. Kortfattat kan man beskriva Infostealers som en skadlig programvara som i hemlighet infekterar datorer och system med ett enda egentligt syfte – att kopiera värdefull information utan att det upptäcks. När informationen är stulen har Infostealern slutfört sitt uppdrag och nästa steg för den cyberkriminelle är att sälja den stulna informationen.
man kan "kidnappa” en pågående inloggning och därmed kringgå tex multifaktors-autentisering
Den information man fokuserar på att stjäla är olika typer av användarnamn, lösenord, systeminställningar, cookies, loggfiler, mm som kan användas för att logga in eller åtminstone få fotfäste i ett företags IT-system. Därifrån iscensätts sedan andra cyberattacker eller andra bedrägliga aktiviteter. Den typiska köparen av informationen som en Infostealer kommit över är således andra cyberkriminella som, efter köptransaktionen, inleder en cyber-, utpressnings- eller bedrägeriattack.
Att lyckas stjäla och snabbt sälja aktuella sessionskakor är speciellt högt upp på önskelistan då dessa betingar ett högt pris. Med aktuella sessionskakor kan man nämligen ”kidnappa” en pågående inloggning och därmed kringgå tex multifaktorsautentisering som finns för att skydda system och IT-miljöer mot otillåten inloggning, vilket naturligtvis är otroligt allvarligt!
Marknaden blomstrar
På Infostealermarknaden finns både hackare som är specialiserade på att stjäla och sälja stulen information men också de som erbjuder Infostealers-som-tjänst. Köparen erbjuds i det senare fallet en färdig Infostealertjänst med allt från kundsupport, mjukvaruuppdateringar till detaljerad dokumentation, vilket innebär att även de kriminella med lägre teknisk kompetens kan använda avancerade Infostealers.
Mycket av informationen som stjäls med Infostealers kanske aldrig kommer till användning men blotta tanken att mycket information själs är såklart oroväckande. Vad som dock är otroligt allvarligt är att, enligt en rapport, 90% av företag som haft cyberintrång har förlorat inloggning/behörighetsdata till en Infostealer före intrånget. Detta visar tydligt att Infostealers är ett mycket allvarligt problem då dessa bidrar till att större cyberattacker kan genomföras.
90% av företag som haft cyberintrång har förlorat inloggnings- /behörighetsdata till en Infostealer före intrånget
En sökning på en populär men undanskymd digital handelsplats visade att milliontals Infostealerloggar är till salu, vilket kan anses vara ett tecken på att mognadsgraden är hög i det cyberkriminella ekosystemet där Infostealers alltså spelar en viktig roll.
Hur sprids Infostealers?
Infostealers sprids genom de olika och ofta väldigt kreativa sätt som vi beskrivit i denna blogg vid tidigare tillfällen. Nätfiskeattacker, malvertising och sökmotorförgiftning är några exempel men även falska CAPTCHA-formulär, AI-verktyg och mjukvaror har använts.
Hur kan vi hjälpa er att stärka er motståndskraft?
Moderna cybersäkerhetsverktyg, med konstant övervakning och incidentberedskap är snart ett måste för alla företag. Även utbildning av personalen för att öka både riskmedvetenheten och kunskapen om hur skadliga program sprids är bra ett sätt att öka er motståndskraft.
Hör av er så hjälper er!
Därför fortsätter klickandet på nätfiskelänkar att öka kraftigt!
Trots alla redogörelser om alltmer avancerade cyberattacksmetoder så framkommer det, i en nyligen publicerad rapport, att ett beprövat tillvägagångssätt som nätfiske, fortsatt är mycket framgångsrikt. Enligt rapporten så tredubblades klickandet på nätfiskelänkar under 2024, mycket pga nya och mer finurliga nätfiskemetoder.
Så trots att de cyberhotet ökar i komplexitet, pga ökad teknisk utveckling, kriminella samarbeten och användning av AI så måste vi fortsatt utbilda personalen för att stärka motståndskraften mot nätfiske.
Tredubbling i klickandet på nätfiskelänkar under 2024!
Nätfiske är mer än länkar i mail
Under lång tid fokuserades uppmärksamheten och utbildningsinsatser kopplade till nätfiske på att få personalen att inte klicka på okända länkar i mail. Tyvärr så har hotbilden förändrats och komplicerats. Det är dock inte nätfiskelänkarna som förändras utan hur exponering, placering och distribuering av nätfisket och skadlig kod numera görs.
Det finns otaliga sätt, utöver mail, för nätfiskeattacker såsom social manipulation, malvertising, sökmotorförgiftning, mm. I vissa fall kan dessa kombineras för att få användare att vaggas in i en falsk trygghet och tappa uppmärksamheten mot de varningstecken som finns.
Sökmotorer var den största källan för lyckade nätfiskeattacker under 2024
Två metoder som ökar kraftigt är Malvertising, onlineannonser med skadlig kod, och framförallt Sökmotorförgiftning, där hackers manipulerar resultat från sökmotorer så att falska hemsidor med onda uppsåt hamnar överst bland sökresultaten. Typiskt ser dessa falska annonser och hemsidor ut att komma från legitima och välkända organisationer. Sökmotorer var faktiskt den största källan för lyckade nätfiskeattacker under 2024.
Sökmotorförgiftningens framgång bygger på att väldigt få användare är beredda på att de översta träffarna i sina sökresultat är illvilligt planterade och falska hemsidor med skadlig kod eller falska inloggningssidor.
Andra sätt som cyberkriminella framgångsrikt också använder för storskaligt nätfiske är kopplat till sociala medier, kommentarsfält, onlineforum, mm så man kan väl säga att komplexiteten ökar, även för en förhållandevis enkel cyberattacksmetod.
Hur kan vi hjälpa er att stärka er motståndskraft?
Utbildning av personalen för att öka både riskmedvetenheten och kunskapen om nätfiskeutvecklingen är ett sätt att öka er motståndskraft. Moderna cybersäkerhetsverktyg är också verkningsfulla.
Hör av er så hjälper er!
Stor oro bland VD’ar för cyberspionage
I en ny rapport från Världsekonomiskt forum konstateras att 1 av 3 tillfrågade företagsledare svarar att deras största oro är cyberspionage och risken för att känslig information stjäls. Cybermiljön har blivit alltmer komplex, vilket beror bland annat på ökad geopolitisk oro och att cyberkriminalitet har blivit alltmer avancerad, där cyberkriminella blir mer professionella, organiserar sig och arbetar som företag och exempelvis erbjuder ”ransomware-as-a-service”. Detta innebär att även brottslingar med begränsad teknisk kompetens kan utföra avancerade cyberattacker.
En slutsats som nämns är att riskerna är så stora att ingen organisation klarar av att lösa dem på egen hand utan att det krävs samarbete.
Vill ni veta mer?
Hör av dig om du vill ha tips på hur ett samarbete kan stärka er motståndskraft eller vill veta mer om era sårbarheter!
Samtidigt som vi ser att cyberhot och attackkomplexitet ständigt ökar anger många företag att de både har svårt att rekrytera och behålla personal med cybersäkerhetskompetens. Denna brist på kompetens är en riskfaktor som företagsledningar måste börja ta på största allvar och agera innan det är för sent.
Inte bara ett svenskt problem – men värre här!
En global studie visar tydligt att cybersäkerhetskompetens i allt större utsträckning är en bristvara. Företag har både svårt att hitta och behålla personal inom cybersäkerhet. Svenska företag angav dessutom detta i högre grad än företag i närliggande länder.
Följder av detta är inte bara att fler cyberintrång härrörs till brist på cybersäkerhetskompetens utan tyvärr också att cyberattacker får större konsekvenser, inte minst för företagsledare. Studien visar nämligen att många höga chefer förlorat sitt arbete eller sin position till följd av en cyberattack.
Cybersäkerhet – en kritisk affärsprioritering!
Vi erbjuder cybertrygghet
Vi på Addera erbjuder analys, rådgivning och toppmoderna cybersäkerhetsstjänster.
Ett exempel på hur man kan öka sin cybersäkerhet är att vår övervakning och incidentberedskap, veckans alla dagar och dygnets alla timmar. Tjänsten är en enorm trygghet och stöd för er egen säkerhetspersonal så de vet att cybertryggheten är stor, även när de är lediga. Har ni ingen egen cybersäkerhetspersonal så är våra tjänster, med konstant övervakning och beredskap, en förutsättning för att kunna stå emot när cyberattackerna blir fler, större och mer sofistikerade.
Hör av dig så berättar vi mer om cybertrygghet.
Cyberattacker fokuseras alltmer till nattetid och helger
Allt fler organisationer ropar efter hjälp för att hantera cyberattacker som allt oftare händer utanför kontorstid. Rapport visar på tydligt samband mellan när säkerhetspersonalen inte är på plats och ökning av cyberattacker.
En rapport som nyligen publicerades avslöjar att cyberkriminella allt mer fokuserar sina ransomwareattacker till nätterna, när IT-avdelningar och cybersäkerhetsexperter är lediga.
Även om jourfunktioner finns så är sårbarheten mycket större. Händelseförloppet är snabbt och skadorna enorma om en attack inte stoppas eller hanteras omedelbart.
När en attack sker kl 03 en söndag, vem hjälper er då?
På måndagsmorgonen är det redan kört!
Konstant övervakning med incidentberedskap 24/7 är svaret
Vi på addera erbjuder övervakningstjänster och incidentberedskap, veckans alla dagar och dygnets alla timmar. Tjänsten är en enorm trygghet och stöd för er egen säkerhetspersonal så de vet att cybertryggheten är stor, även när de är lediga. Har ni ingen egen cybersäkerhetspersonal så är våra tjänster, med konstant övervakning och beredskap, en förutsättning för att kunna stå emot när cyberattackerna blir fler, större och mer sofistikerade.
Hör av dig om du också vill ha större cybertrygghet – varje dag, året runt på alla dygnets timmar.
Boka möte: sales@adderait.se