Det finns många risker och hot i vår värld men föga förvånande så är cyberhot och cyberrisker rankat som nummer 1 i en nyligen publicerad rapport. Det är dessutom tredje året i rad som cyberhotet rankas högst. Inte bara är cyberhotet den högsta risken just nu, det rankas också som den största risken i framtiden.
Undersökningen visar hur riskerna både förändras och ökar, både i intensitet och i komplexitet. Rapporten menar också att de olika riskområdena, som rankas som de största, dessutom påverkar och förstärker varandra i större och större utsträckning. Man kan tänka sig att på en av de topprankade riskområdena, den geopolitiska arenan, finns nationer som använder cyberhot och cyberattacker som verktyg för att skapa instabilitet, vilket i så fall skulle få en direkt och tydlig koppling till det förstärkta cyberhotet.
Hotlandskapet förändras ständigt och det finns flera olika faktorer som påverkar det ökade cyberhotet utifrån. Geopolitik och med illasinnade nationer, som driver cyberhotet, nämnde vi ovan, men det finns fler aspekter. Fler hotaktörer, en globaliseringstrend där cyberbrottssyndikat verkar och samarbetar över nationsgränserna och alltmer sofistikerade attackmetoder drivna av bla AI.
Men det finns även interna faktorer som ökar risknivån och sårbarheterna.
Digitalisering är fortsatt ett viktigt utvecklingsområde och många företag gör dessutom allt för att hänga på AI-tåget och känna att de drar nytta av ny teknik. Tyvärr negligeras säkerheten alltför ofta och man implementerar AI-verktyg och lösningar som man inte helt förstår riskerna med. Uppgifter säger att så mycket som 75% av nuvarande användning av AI kan anses osäker och innebär således en tydligt ökad risk.
Därtill används AI av brottslingar till att utveckla, skala upp och automatisera cyberattackerna. Här säger rapporter att den årliga ökningen av tex social manipulation, kopplat till AI, är 50%.
Länge har vi på Addera argumenterat för att företagets motståndskraft mot det ökade cyberhotet måste föras upp på agendan som en strategiskt prioriterad fråga, och att frågan således hör hemma på lednings- och styrelsenivå. Överallt hör vi nu samma argument från de allra största spelarna inom cybersäkerhet och man kan fråga sig när våra företagsledare ska vakna?
Ingen ifrågasätter det faktum att cyberhotet växer, både i omfattning och i komplexitet. Lägger vi dessutom till de sårbarheter som företagen själva skapar, genom en ibland slarvig, förhastad och okontrollerad digitalisering och användning av AI, så blir det tydligt att verksamheter också själv bidrar till att öka sin egen sårbarhet.
Därför är det största vikt att företagsledning och till och med styrelse skapar sig en förståelse för hur digitaliseringens fördelar också ökar företagets riskexponering. Ledningen måste äga hela frågan och föra upp cybersäkerheten, vilket egentligen handlar om affärskontinuitet och överlevnad, på den strategiska agendan och behandla området, som en del av företagets absolut viktigaste frågor.
När ledningen sätter tonen för cybersäkerhetsarbetet finns möjligheter att snabbt skapa en positiv attitydförändring i organisationen. Detta är en avgörande faktor för att bygga en motståndskraftig cybersäkerhetskultur då det skapar engagemang som gör personalen till en del av företagets försvarsberedskap.
Hur kan vi hjälpa er företagsledning med att ta nästa steg?
Vi på Addera vill göra allt vi kan för att bidra till en ökad cybersäkerhet i Sverige.
Vårt syfte är att hjälpa företag med cybersäkerheten. Vi gör det för att trygga verksamhet, arbetstillfällen och konkurrenskraft eftersom cyberbrottsligheten är ett verkligt hot mot Sverige och det svenska näringslivet. Med en säkrare och tryggare verksamhet har våra kunder möjlighet att fokusera på sin kärnverksamhet och bedriva denna utan kostsamma avbrott i verksamheten pga cyberbrottslighet.
Vi vill dessutom bidra till att sprida viktig information om cyberhotet och dela värdefull information. Kunskap och medvetenhet är nämligen en viktig aspekt av cybersäkerhetsarbetet och vi ser alltför många företag som sticker huvudet i sanden. Därför delar vi nedan med oss av utvald information från MSB och den EU-gemensamma sidan EuropeanCyberSecurityMonth (kursivt).
Kampanjen är ett långsiktigt arbete med målsättningen att höja medvetenheten och kompetensen hos privatpersoner och företagen för att säkrare hantera exempelvis lösenord, e-legitimation och sin viktigaste information.
Digitaliseringen ökar snabbt och påverkar i hög grad enskilda individer och samhället som helhet. Det gör att det är nödvändigt att lägstanivån på samhällets informations- och cybersäkerhet höjs. Kampanjen är ett led i detta.
Kampanjen genomförs av MSB tillsammans med polisen. Därutöver har ett stort antal samarbetspartners från privat, offentlig och ideell verksamhet engagerats för att sprida kampanjens budskap.
Oktober är EU:s informationssäkerhetsmånad (European Cyber Security Month - ECSM) och arrangeras av EU:s byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa). Syftet är att öka medvetenhet om informations- och cybersäkerhetsfrågor hos allmänheten och hos företag. EU:s informationssäkerhetsmånad har funnits sedan 2012 och Sverige har deltagit genom MSB i ett antal år.
Även om cyberhotet ständigt är på tapeten så är det likafullt angeläget att ytterligare belysa frågan, exemplifierat av Cybersäkerhetsmånaden. Vi behöver poängtera vikten av ett aktivt ägandeskap från företagsledningen eftersom cybersäkerheten måste vara en naturlig del av organisationers strategiska arbete.
När ledningen sätter tonen för säkerhetskulturen finns stora möjligheter att skapa en positiv attitydförändring i hela organisationen. Detta är en avgörande faktor för att bygga en motståndskraftig cybersäkerhetskultur då det skapar engagemang och gör personalen till en del av företagets försvarsberedskap.
Medvetenhet om varningsflaggor
Var medveten om dessa varningsflaggor att undvika bedrägerier från cyberbrottslingar!
Ju fler du identifierar desto troligare är kommunikationen falsk.
Cybersäkerhetstips som gör att du kan stoppa en pågående attack med tex ransomware.
Ett samtal, ett sms eller e-post kan vara en bluff. Värdefulla tips om hur du identifierar nätfiske.
- Ett systematiskt cybersäkerhetsarbete är en strategisk fråga och är ett måste för alla företag, menar Adderas VD Jens Hemström och fortsätter, man kan säga att cybertrygghet är en grundläggande förutsättning för framgångsrikt företagande.
Företagsledningen bör alltid skapa sig en bra överblick över sina risker och sårbarheter, från vilka man skapar en tydlig prioriteringslista och åtgärdsplan. Adderas Cybersäkerhetsrapport ger en superb utgångspunkt för ett systematiskt säkerhetsarbete:
Dessutom ökar arbetet med Cybersäkerhetsrapporten företagsledningens och företagets kunskap om cyberhoten, risker och cybersäkerhetsarbete.
Bara det är ett stort steg på vägen!
Så till er företagare som inte tagit tag i er cybersäkerhet - låt cybersäkerhetsmånaden vara den inspiration som behövs för att sätta igång. Vi finns här när du behöver hjälp!
Överallt finns exempel på hur Generativ AI blir en naturlig del både av arbetslivet och privatlivet. Fördelarna lyfts fram men ständigt framförs även en växande oro för felanvändning, vilket kan resultera till oavsiktlig spridning av känslig information.
Vi har tidigare sett cybersäkerhetsrapporter som hävdar att felaktigt använd AI är en av 2025-års stora risker, speciellt kopplat till att företagets personal delar konfidentiell information med AI-verktyg. Nu lyfts nya och allvarliga farhågor fram när AI-verktyg börjar användas på ostrukturerad, mångduplicerad och inaktuell företagsdata som ingen egentligen har kontroll på eller känner ägandeskap för.
Många företag känner nog igen sig i problemet med undermålig datahygien. Vi skapar massvis av ny data och information men organiserar inte och tar inte bort den gamla som har blivit inaktuell. Information läggs på hög och vår lagrade information bara växer och växer.
Lägg till nästa problem, där data återanvänds och dupliceras av användarna som dessutom delar med sig av nya sina filer och dokument, som innehåller data som på ett eller annat sätt redan finns lagrat. Delning av filer görs tyvärr ofta utan eftertanke vilket dels innebär att företagets information dels riskerar att bli ännu mer ostrukturerad och dels spridas vidare utan begränsning.
Som om det inte vore nog så händer det ju ganska ofta att personer slutar och lämnar sina jobb. Det enklaste åtgärden är att göra dessa användarkonto vilande, vilket leder till att delade filer och information blir ”föräldrarlösa” och utan informationsägare.
Att använda intern information till sitt eget AI-verktyg har länge predikats som en lösning på de tidigt identifierade riskerna med AI och spridning av känslig information. En nyligen publicerad rapport visar dock att när informationen inte har rätt kvalitet, tex ostrukturerad och mångduplicerad, så ökar säkerhetskomplexiteten avsevärt vid användning av AI. Man måste således utvärdera och förstå riskerna för att känslig data därför används och sprids utan tillräcklig kontroll.
Lägg därtill den till synes utbredda skugganvändningen av AI, som är en risk som hamnar helt utanför verksamhetens kontroll. Rapporter visar nämligen att många yrkesverksamma använder AI-verktyg på jobbet som inte är godkända av företaget som man arbetar på. Användningen sker genom privata konton på osanktionerade verktyg och verksamheten vet i dessa fall varken hur omfattande användningen av AI är eller var förtagets känsliga information tar vägen.
Som vi tidigare rekommenderat är det, från ett data- och informationssäkerhetshänseende, nödvändigt att både skaffa sig och bibehålla kontroll över sin information. Detta accentueras när AI blir en del av bilden.
En tydlig struktur behövs, som innefattar riktlinjer för tex användning, lagring och delning men också som också tydliga processer och informationsägande. Det är essentiellt att förtydliga ägandeskap och ansvar för företagets olika data och information samt att även löpande kartlägga vem som har tillgång till den.
Strukturerad informationshantering är essentiell och med ökade risker kopplat till användning av AI så behöver alla företag vara tydliga i sina riktlinjer. Med tydliga policys och återkommande utbildning av personalen kan man minska sina risker genom att skapa den nödvändiga kulturen för en ansvarsfull informationshantering och användning av AI genom hela företaget.
Hur kan vi hjälpa er företagsledning med att ta nästa steg?
Efter cyberattacken mot Miljödata rapporteras det att 1,5 miljoner svenskars personuppgifter har stulits och publicerats på Darknet. Personerna är verksamma i många olika verksamheter, allt ifrån kommuner och lärosäten till svenska storföretag och t.o.m. bolag kopplade till flyg- och försvarsindustrin.
Ovissheten är stor och det vi alla frågar oss är dels hur kraven såg ut på Miljödata, en systemleverantör av en IT-tjänst som hanterar denna stora mängd av känslig information, och vad vi alla kan lära oss av det inträffade?
Då det finns massvis av nyhetsrapportering för den som vill veta mer om vad som hänt, hänvisar vi till dessa och fokuserar på cyber- och informationssäkerhetsperspektivet.
Det finns flera exempel på hur hanteringen av personuppgifter verkar ha skett slentrianmässigt och utan tydliga riktlinjer. Det gäller bland annat hantering av skyddade personuppgifter men också hur länge information har lagrats. Ett anmärkningsvärt exempel är att personuppgifter om samtliga medarbetare som arbetat i en offentlig verksamhet under de senaste 17 åren har läckt. Totalt rör det sig om över 150 000 personer, där majoriteten enligt uppgift inte längre jobbar kvar.
Det finns all anledning att ifrågasätta om detta är en rimlig hantering, oavsett om man menar att regler och lagar för informationshanteringen följts.
Hade dessa hundratals stora kunder en tydlig kravspecifikation på systemleverantören? Eller förlitade de sig på att det har väl leverantören koll på?
Finns väl ingen anledning till spekulation utan fokus bör i stället vara på den intressanta och nyttiga övning man bör göra, nämligen fundera på vilka krav som man bör ställa på sina leverantörer.
Hur hanterar ni i er verksamhet de ökande riskerna med attacker mot er leveranskedja? Det handlar alltså inte bara, som i fallet med Miljödata, om personuppgifter eller känslig information. Även om det är illa nog så handlar det i stor utsträckning om tillgång till sina affärskritiska system för att säkerställa sin affärskontinuitet.
Alla kommer ihåg cyberattacken mot Coop men få minns att det var en attack på Coops leverantör som lamslog hela verksamheten.
MSB uppmärksammade hoten mot de digitala leveranskedjorna för flera år sedan och skrev då i en rapport att: De senaste åren har de digitala leveranskedjorna växt i betydelse för såväl enskilda människor som för organisationer och samhället i stort. Utvecklingen sker i takt med den globala digitaliseringen och varken kan eller bör undvikas. På det hela taget, är fördelarna med utvecklingen stora, men den är inte riskfri.
Efter ett antal uppmärksammade incidenter i eller genom digitala leveranskedjor de senaste åren har säkerhetsfrågorna aktualiserats. Det är tydligt att vi behöver stärka hela ekosystemet…
Så summerat handlar det både om att skydda sin information och säkerställa tillgång till sina affärskritiska system. När man använder t.e.x SaaS-tjänster från tredje part eller delar information med leverantörer och underleverantörer så innebär det en ökad risk. Denna ökade risk måste säkert accepteras i digitaliseringens och effektiviseringens namn men riskerna måste uppenbarligen också hanteras.
Det är uppenbart för alla att cybersäkerheten måste öka i takt med att hotbilden ökar. Leveranskedjeattacker ökar och det är en strategisk fråga att, på en rimlig nivå, säkerställa en systematiserad kontroll av informationsflödet och även förstå sina sårbarheter och beredskap när en leveranskedjeattack sker.
Det finns många områden att arbeta med men ett stort steg på vägen är följande rekommendationer.
Företagsledningen måste leda cybersäkerhetsarbetet och ett första steg är att analysera verksamhetens risker och sårbarheter. En nulägesanalys är starten på allt cybersäkerhetsarbete där vi på Addera hjälper er att identifiera era brister och säkerhetsrisker. Vi tar fram en Cybersäkerhetsrapport för er verksamhet och stöttar er med rådgivning, rekommendationer samt med en prioriterad handlingsplan för att öka cybersäkerheten och till exempel, ställa tydligare krav på era leverantörer.
Så låt oss hjälpa er att ta ett stort steg på vägen mot ökad motståndskraft!
I förra veckan föreslog regeringen en betydande satsning på nationell cybersäkerhet i budgetpropositionen för 2026.
Det är inte bara cyberhoten som ökar lavinartat. Hotkomplexiteten och teknikutvecklingen ökar också svårigheten att som verksamhet organisera säkerhetsarbetet. Överallt ser vi exempel på företag och organisationer som blivit utsatta för cyberattacker och som ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin uttryckte det till TT: - Det finns tyvärr ett antal händelser som aktualiserar varför det här är viktigt.
I pressmeddelandet om Regeringens förslag, också kallad ”cybermiljarden”, står det bla att läsa:
Det handlar om att bygga upp Sveriges motståndskraft mot digitala hot i en tid då cyberangreppen blir allt vanligare och får allt allvarligare konsekvenser. Vi föreslår därför kraftfulla satsningar
Många organisationer har brister i sitt förebyggande systematiska cybersäkerhetsarbete. Detta utgör en strategisk sårbarhet som är högt prioriterad av regeringen.
Vi håller med. Alldeles för ofta ser vi exempel på företag som faktiskt har en rätt usel koll på sin cybersäkerhet, praktiskt men framför allt strategiskt. Man behandlar helt enkelt inte cybersäkerheten som den strategiska fråga som den måste vara!
Alla strategiska frågor kopplade till företagets styrning, lönsamhet, affärsutveckling, hållbarhet, etc, nagelfars av företagsledningen, och det med rätta. Cybersäkerheten, eller rättare sagt affärskontinuiteten, måste behandlas på samma sätt. Kort sagt, ingen ledningsgrupp eller styrelse värd namnet får delegera ansvaret för ett så affärskritiskt område.
Några enkla tips:
När ledningen sätter tonen för cybersäkerhetsarbetet finns möjligheter att snabbt skapa en positiv attitydförändring i organisationen. Detta är en avgörande faktor för att bygga en motståndskraftig cybersäkerhetskultur då det skapar engagemang som gör personalen till en del av företagets försvarsberedskap.
- Ett systematiskt cybersäkerhetsarbete är en strategisk fråga och är ett måste för alla företag, menar Adderas VD Jens Hemström och fortsätter, man kan säga att cybertrygghet är en grundläggande förutsättning för framgångsrikt företagande.
Företagsledningen bör alltid skapa sig en bra överblick över sina risker och sårbarheter, från vilka man skapar en tydlig prioriteringslista och åtgärdsplan. Adderas Cybersäkerhetsrapport ger en superb utgångspunkt för ett systematiskt säkerhetsarbete:
Dessutom ökar arbetet med Cybersäkerhetsrapporten företagsledningens och företagets kunskap om cyberhoten, risker och cybersäkerhetsarbete.
Bara det är ett stort steg på vägen!
Hör av dig så berättar vi mer och hjälper vi er att skapa både en större motståndskraft och en ökad cybertrygghet!
Ny rapport visar tydligt att svenska småföretag är dåligt förberedda för att möta det ökande cyberhotet. Bristerna i kunskap och beredskap gör att en tredjedel dessutom är rejält oroade.
SSF Stöldskyddsföreningen har i ett gemensamt projekt med MSB undersökt svenska småföretagares, med upp till 49 anställda, syn på cybersäkerhet för att förstå mer om företagens oro, beredskap och utsatthet när det gäller cybersäkerheten. Kunskap från undersökningen ger möjlighet och bättre förutsättningar att utveckla ett mer riktat och målgruppsanpassat stöd till små företag, vilket är extra intressant för oss på Addera då vi fokuserar våra tjänster och erbjudanden till små- och medelstora företag.
Det finns flera olika delar i rapporten som de deltagande företagen svarat på men den sammanfattande slutsatsen är bekymrande:
40% av företageng anser att de är sårbara för cyberhot och 50% säger att de är dåligt förberedda för att möta attacker mot IT-system. Ju mindre företagen är, desto sämre förberedda säger sig företagen vara.
Det finns en rad andra resultat i rapporten som belyser det skriande behov som finns för satsningar på cybersäkerheten hos de mindre företagen i Sverige.
För en tredjedel av företagen har dessutom digital säkerhet blivit viktigare senaste året och en intressant slutsats i rapporten är att den är vanligast förekommande påföljden vid incidenter är att man gör förändringar i säkerhetsarbetet. Detta efter att man drabbats av en cyberattack som, förutom att de kostar mycket pengar och resurser, även leder till förlorade affärsmöjligheter och skador på företagets anseende, rykte och varumärke.
Så tipset från oss är det samma som alltid – agera nu, när cyberattacken är ett faktum är det för sent!
Sårbarheten för cyberattacker mot små och medelstora företag är större och beror bland annat på att man har mindre resurser, kunskap och verktyg för att arbeta med sin cybersäkerhet. Då många mindre företag ingår i långa värdekedjor och samarbeten finns dessutom risker för leveranskedjeattacker, där större företag riskerar att påverkas av de små företagens brister inom cybersäkerhet.
- Ett systematiskt cybersäkerhetsarbete är en strategisk fråga och är ett måste för alla företag menar Adderas VD Jens Hemström och fortsätter, man kan säga att cybertrygghet är en grundläggande förutsättning för framgångsrikt företagande.
Företagsledningen måste leda cybersäkerhetsarbetet och bör alltid genomföra en analys för att skapa sig en bra överblick över sina risker och sårbarheter, från vilka man skapar en tydlig prioriteringslista och åtgärdsplan.
Adderas Cybersäkerhetsanalys ger ditt företag en superb utgångspunkt för ett systematiskt säkerhetsarbete som kan hjälpa er bort från att vara en del av SSF Stöldskyddsföreningens oroväckande cyberstatistik:
Dessutom ökar både företagsledningens och företagets kunskap om cyberhoten, risker och cybersäkerhetsarbete när man genomför en cybersäkerhetsanalys.
Bara det är ett stort steg på vägen!
I en nyligen publicerad rapport står det klart att svenska chefer inte har tillräckligt med resurser för att möta ett ökat cyberhot samt att många företag redan har drabbats av cyberattacker.
1. Cyberhotet ökar
I rapporten, från chefsorganisationen Ledarna inom privat tjänstesektor (LPT), har drygt 2 200 svenska chefer tillfrågats och det är en bekymmersam bild som presenteras. 60% uppger att cyberhotet ökat de senaste 3 åren och 41% uppger att de drabbats av en cyberattack under samma tidsperiod
2. Konsekvenserna är allvarliga
Att över 40% av tillfrågade företag drabbats av cyberattacker är såklart djupt oroande och det presenteras dessutom tydliga siffror på de konsekvenser som cyberattackerna inneburit.
• Avbrott i verksamheten (32%)
• Ökad rädsla eller oro bland anställda (22%)
• Ekonomiska förluster (21%)
• Negativa effekter på anställdas hälsa och välbefinnande (14%)
• Negativ påverkan på företagets rykte (9%)
• Minskad förtroende från kunder eller partners (9%)
• Förlust av känslig eller konfidentiell information (7%)
• Juridiska tvister eller rättsliga kostnader (6%)
3. Resurser saknas för att bemöta cyberhotet
Trots att cyberhotet ökar, både till antal och komplexitet, så visar rapporten att 25% av cheferna helt saknar de säkerhetsresurser som krävs för att hantera riskerna och att 20% menar att de resurser som finns inte är tillräckliga.
Att så många företag inte inser allvaret och verkar leva i någon sorts illusion om att hotet inte är på riktigt eller bara drabbar andra är inte bara förvånande, det är dessutom häpnadsväckande och väldigt illavarslande!
Cybersäkerheten måste vara en naturlig del av organisationers strategiska arbete och som vid allt annat ledningsarbete handlar det om att arbeta metodiskt, först strategisk och därefter operativt.
Några enkla tips:
• Nulägesanalysera och gör en övergripande riskbedömning
• Identifiera och hantera era omedelbara riskområden
• Börja fostra en cybersäkerhetskultur, med tydligt ledarskap samt viktiga begrepp och principer
• Hjälp er organisation genom att ställa rätt frågor och rätt krav
• Sätt en budget så att öronmärkta resurser finns att tillgå
• Utvärdera och förbättra kontinuerligt
Eftersom det är företagsledningen som sätter tonen för säkerhetskulturen i hela verksamheten finns möjligheter att snabbt skapa en positiv attitydförändring i organisationen. Detta är en avgörande faktor för att bygga en motståndskraftig cybersäkerhetskultur då det skapar engagemang och gör personalen till en del av företagets försvarsberedskap.
Som många känner till kommer det dessutom nya lagar och regelverk med fokus på cybersäkerhet som skärper kraven på ledning och styrelse.
Om inget annat borde det få fler att agera.
Samtidigt som vi ser att cyberhot och attackkomplexitet ständigt ökar anger många företag att de både har svårt att rekrytera och behålla personal med cybersäkerhetskompetens. Denna brist på kompetens är en riskfaktor som företagsledningar måste börja ta på största allvar och agera innan det är för sent.
En global studie visar tydligt att cybersäkerhetskompetens i allt större utsträckning är en bristvara. Företag har både svårt att hitta och behålla personal inom cybersäkerhet. Svenska företag angav dessutom detta i högre grad än företag i närliggande länder.
Följder av detta är inte bara att fler cyberintrång härrörs till brist på cybersäkerhetskompetens utan tyvärr också att cyberattacker får större konsekvenser, inte minst för företagsledare. Studien visar nämligen att många höga chefer förlorat sitt arbete eller sin position till följd av en cyberattack.
Vi på Addera erbjuder analys, rådgivning och toppmoderna cybersäkerhetsstjänster.
Ett exempel på hur man kan öka sin cybersäkerhet är att vår övervakning och incidentberedskap, veckans alla dagar och dygnets alla timmar. Tjänsten är en enorm trygghet och stöd för er egen säkerhetspersonal så de vet att cybertryggheten är stor, även när de är lediga. Har ni ingen egen cybersäkerhetspersonal så är våra tjänster, med konstant övervakning och beredskap, en förutsättning för att kunna stå emot när cyberattackerna blir fler, större och mer sofistikerade.
Hör av dig så berättar vi mer om cybertrygghet.