Cyberbrottslingar övergår mer och mer till en taktik som bygger på att inte synas eller märkas. Metoden att stjäla värdefull information med infostealers och sedan tyst lämna systemet är en växande och mycket allvarlig trend som riskerar att få stora konsekvenser.
I en nyligen publicerad rapport konstaterades att nätfiskemail som sprider infostealers ökade med 84% under 2024 och för 2025 är ökningen 180% under de första månaderna jämfört med 2023.
Infostealers används i allt större utsträckning och anses vara ett av de största cyberhoten idag. Kortfattat kan man beskriva infostealers som en skadlig programvara som i hemlighet infekterar datorer och system med ett enda egentligt syfte – att kopiera värdefull information utan att det upptäcks. När informationen är stulen har infostealern slutfört sitt uppdrag och nästa steg för den cyberkriminelle är att sälja den stulna informationen.
Den information man fokuserar på att stjäla är olika typer av användarnamn, lösenord, systeminställningar, cookies, loggfiler, mm som kan användas för att logga in eller åtminstone få fotfäste i ett företags IT-system. Därifrån iscensätts sedan andra cyberattacker eller andra bedrägliga aktiviteter. Den typiska köparen av informationen som en infostealer kommit över är således andra cyberkriminella som, efter köptransaktionen, inleder sin egen informationsstöld alternativt en cyber-, utpressnings- eller bedrägeriattack.
En stor del av cyberattacker görs mot kritisk IT-infrastruktur och under 2024 genomfördes, enligt rapport, 30% av dessa genom användning av godkända och fungerande användarkonton, vilket kan tyckas bevisa utmaningen som finns med att inloggningsuppgifter först stjäls i det tysta och sedan används utan att upptäckas vid cyberbrottets genomförande. Cyberbrottslingarna bryter sig således inte in – de loggar in!
Nästan en av tre cyberincidenter under 2024 var stöld av inloggningsuppgifter, som sedan säljs, snarare än att använda ransomware för att kryptera information som man sedan begär lösensumma för att låsa upp. En stor anledning till detta är att det ska gå snabbt och man vill lämna så lite spår efter sig som möjligt. Därtill finns en trend att lösensummor istället krävs för att man inte ska sälja eller publicera stulen information.
Nätfiske och/med social manipulation för att sprida infostealers har blivit billiga, skalbara och mycket lönsamma för hotaktörerna. Infostealers möjliggör snabb inhämtning av data, vilket minskar tiden som de cyberkriminellas behöver vara inne i den angripnes system och lämnar dessutom lite spår efter sig. Att det är lönsamt blir tydligt när man konstaterar att under 2024 hade de fem populäraste infostealers mer än åtta miljoner annonser på undanskymda digitala handelsplatser på Darknet, där varje annons kan innehålla hundratals stulna uppgifter.
Det finns ett antal olika sätt att öka sin motståndskraft som tex en genomarbetad och implementerad cyberssäkerhetspolicy, säkerhetsutbildad personal, moderna och uppdaterade IT-system, tydlig lösenordspolicy med MFA, osv.
Den enskilt vassaste vapnet är dock att övervaka hela sin IT-miljö i realtid och ha en 24/4 beredskap för att jaga hot, stoppa intrång och hantera incidenter.
Hör av dig så hjälper vi er att skapa både en större motståndskraft och en ökad cybertrygghet!
Första torsdagen i maj är det World Password Day, som inte ska förväxlas med ”fössta tossdan i mass” som ju är något helt annat 😉
Lösenord är både en grundläggande och en ytterst viktig komponent av cybersäkerheten. Paradoxalt nog är lösenord också ett av problemen som cybersäkerheten brottas med.
Intel skapade World Password Day 2013 för att öka medvetenheten om vilken betydelse starka lösenord har för att stärka den digitala säkerheten. Sedan dess har det utvecklats till att vara ett av de mest omtalade händelserna i cybersäkerhetskalendern tillsammans med Cybersecurity Awareness Month i oktober och andra viktiga händelser som Change Your Password Day och Data Privacy Week.
Att lyfta fram vikten av god lösenordshygien är mycket viktig. Nationellt Cybersäkerhetsscenter uppmärksammade World Password Day och deras inlägg ger en värdefull och viktig summering, som är gångbar både för företag och privatpersoner:
World Password Day, en dag för att uppmärksamma vikten av starka och säkra lösenord. Bra lösenord kan vara svåra att skapa och komma ihåg, med de är viktiga för att skydda ditt digitala privatliv mot otillåten åtkomst. Här kommer därför, dagen till ära, några tips:
Det finns många tecken på att kunskapen gällande rekommenderad lösenordshygien är mycket god i Sverige. Dock finns det också rapporter om att väldigt många människor och organisationer inte lever upp till sin egen säkerhetskunskap. Med det kommer en skam runt att man är högst medveten om att man använder och hanterar lösenord på ett undermåligt sätt, vilket tyvärr gör att man skjuter problemet framför sig, vilket då tenderar till att ytterligare förvärra säkerhetsrisken.
Vi hjälper er organisation att implementera en god lösenordshygien och sköter allt det praktiska med allt från nätfiskeresistent tvåfaktorsautentisering till rekommendationer för lösenordshanterare.
Så slipper ni ha dåligt samvete...
Ny rapport visar tydligt att svenska småföretag är dåligt förberedda för att möta det ökande cyberhotet. Bristerna i kunskap och beredskap gör att en tredjedel dessutom är rejält oroade.
SSF Stöldskyddsföreningen har i ett gemensamt projekt med MSB undersökt svenska småföretagares, med upp till 49 anställda, syn på cybersäkerhet för att förstå mer om företagens oro, beredskap och utsatthet när det gäller cybersäkerheten. Kunskap från undersökningen ger möjlighet och bättre förutsättningar att utveckla ett mer riktat och målgruppsanpassat stöd till små företag, vilket är extra intressant för oss på Addera då vi fokuserar våra tjänster och erbjudanden till små- och medelstora företag.
Det finns flera olika delar i rapporten som de deltagande företagen svarat på men den sammanfattande slutsatsen är bekymrande:
40% av företageng anser att de är sårbara för cyberhot och 50% säger att de är dåligt förberedda för att möta attacker mot IT-system. Ju mindre företagen är, desto sämre förberedda säger sig företagen vara.
Det finns en rad andra resultat i rapporten som belyser det skriande behov som finns för satsningar på cybersäkerheten hos de mindre företagen i Sverige.
För en tredjedel av företagen har dessutom digital säkerhet blivit viktigare senaste året och en intressant slutsats i rapporten är att den är vanligast förekommande påföljden vid incidenter är att man gör förändringar i säkerhetsarbetet. Detta efter att man drabbats av en cyberattack som, förutom att de kostar mycket pengar och resurser, även leder till förlorade affärsmöjligheter och skador på företagets anseende, rykte och varumärke.
Så tipset från oss är det samma som alltid – agera nu, när cyberattacken är ett faktum är det för sent!
Sårbarheten för cyberattacker mot små och medelstora företag är större och beror bland annat på att man har mindre resurser, kunskap och verktyg för att arbeta med sin cybersäkerhet. Då många mindre företag ingår i långa värdekedjor och samarbeten finns dessutom risker för leveranskedjeattacker, där större företag riskerar att påverkas av de små företagens brister inom cybersäkerhet.
- Ett systematiskt cybersäkerhetsarbete är en strategisk fråga och är ett måste för alla företag menar Adderas VD Jens Hemström och fortsätter, man kan säga att cybertrygghet är en grundläggande förutsättning för framgångsrikt företagande.
Företagsledningen måste leda cybersäkerhetsarbetet och bör alltid genomföra en analys för att skapa sig en bra överblick över sina risker och sårbarheter, från vilka man skapar en tydlig prioriteringslista och åtgärdsplan.
Adderas Cybersäkerhetsanalys ger ditt företag en superb utgångspunkt för ett systematiskt säkerhetsarbete som kan hjälpa er bort från att vara en del av SSF Stöldskyddsföreningens oroväckande cyberstatistik:
Dessutom ökar både företagsledningens och företagets kunskap om cyberhoten, risker och cybersäkerhetsarbete när man genomför en cybersäkerhetsanalys.
Bara det är ett stort steg på vägen!
Från att ha varit en obetydlig del och mest en oro för framtiden är nu deepfake-attacker ett snabbt växande hot. Måltavlan har främst varit den finansiella marknaden, där det rapporteras om en explosionsartad ökning, vilket gör att det finns all anledning att misstänka att deepfakes snart kommer att användas i stor utsträckning även mot andra branscher.
Det har talats om att vi i framtiden riskerar att mötas av AI-genererade bedrägerier där telefonsamtal och t.o.m. videokonferenser skulle kunna lura personer att tro att de talar med sin chef eller kollega. Rösten är den rätta, informationen är korrekt och t.o.m. privata ämnen tas upp under samtalet. Tyvärr beskrivs det i rapporter och artiklar att deepfakes inte är ett framtida hot utan används i stor utsträckning redan idag - och dessutom ökar kraftigt.
Man kan beskriva deepfake som ett sätt att imitera en person, ner till väldigt små detaljer, för att manipulera och övertyga en annan person eller kollega att utföra en viss handling. Det kan vara att föra över pengar eller skaffa sig tillgång till hemlig information.
Avancerad och AI-driven teknologi är grunden för att skapa deepfakes och tekniken är nu så kraftfull att cyberkriminella kan lyckas med dessa imitationer och deepfakes även i realtid, dvs videokonferenser.
Det mest kända stora finansiella deepfake-bedrägeriet är nog det där bedragarna lyckades stjäla motsvarande 250 miljoner kronor från ett bolag i Hong Kong. En medarbetare fick ett mejl från bolagets finanschef i Storbritannien som informerade om att en hemlig penningtransaktion behövde genomföras. Medarbetaren fattade dock misstankar men efter ett videomöte där finanschefen och andra medarbetare deltog kände medarbetaren sig övertygad och genomförde transaktionen. I videomötet såg och lät kollegorna nämligen precis som vanligt.
En annan typ av deepfake-bedrägerier som fått uppmärksamhet är när företag anställer på distans, vilket typiskt handlar om konsulter som kan erbjuda kompetens inom ett visst område. Scenariot involverar en stulen Linkedinprofil, ett CV som matchar och en distansintervju som är deepfake, vilket resulterar i en anställning som handlar om att infiltrera och stjäla information.
Ett omtalat fall i denna kategori är ett amerikanskt företag som anställde en person som utgav sig för att vara någon helt annan och med hjälp av deepfake lyckades bli anställd. Personen i fråga var egentligen nordkorean och hade, vid upptäckt, redan installerat skadlig kod i företagets system.
Utbildning av personalen för att öka medvetenheten om social manipulation och om deepfake är ett sätt att öka motståndskraften. Tydliga rutiner, instruktioner och processer är också mycket verkningsfullt men om man inte skapar en säkerhetskultur som får personalen att vilja följa rutinerna så blir de verkningslösa tomma ord.
Hör av dig så hjälper vi er!
Ett tydligt ökande hot är en nätfiskemetod som generellt beskrivet bygger på att användaren får ett fiktivt problem, tex inte kommer vidare till en hemsida, samt presenteras med ett logiskt klicka här för att lösa problemet.
ClickFix är ett snabbt växande problem och maskeras typiskt genom en falsk dialogruta eller pop-up, ofta i form av krav på att installera en nödvändig uppdatering eller verifiera att du är en människa. Det kan vara en falsk CAPTCHA, I’m not a robot eller rakt på sak en Fix it-knapp som kan kännas bekant och tryggt att klicka på, även för en hyfsat observant användare. För att komma vidare och således lösa ”problemet”, luras användaren att, utan sin vetskap, installera en infostealer eller annan skadlig programvara. Metoden är ytterst effektiv eftersom användaren inte är medveten om vad denne gör, men framför allt för att handlingen i många fall inte upptäcks av säkerhetssystemen.
Problemet med ClickFix dök upp under sensommaren 2024 och har ökat stadigt sedan dess och tycks accelerera sedan årsskiftet. Spridningen bland aktörerna tycks bred, där både cyberkriminella grupperingar och statligt sponsrade hackergrupper använder metoden för att lura sina offer och infektera med skadlig programvara.
Generellt sätt så bygger metoden på social manipulation och att utnyttja mänskligt beteende och svagheter däri. Man försätter den attackerade användaren i en situation av problem och osäkerhet samt presenterar en lösning på problemet i en bekant paketering eller form.
Vanligt är att leda användaren till en falsk hemsida där attacken utförs ifrån. Förutom nätfiskemail är malvertising, onlineannonser med skadlig kod, och sökmotorförgiftning, där hackers manipulerar resultat från sökmotorer så att falska hemsidor med onda uppsåt hamnar överst bland sökresultaten. Typiskt ser dessa falska annonser och hemsidor ut att komma från legitima och välkända organisationer.
Ett ClickFix-exempel
1. Användaren leds via nätfiske, malvertising eller sökmotorförgiftning till falsk hemsida med ClickFix
2. Hemsidan kräver att användaren klickar på en popup ”jag är ingen robot” eller liknande
3. Felmeddelande dyker upp om att det tex inte gick att verifiera användaren samt instruktioner om hur man löser problemet
4. Användaren följer instruktionen och installerar en infostealer eller annan skadlig programvara
5. Användaren uppfattar att verifieringen lyckades och surfar vidare helt ovetande om vad som hänt
Kortfattat kan man beskriva Infostealers som en skadlig programvara som i hemlighet infekterar datorer och system med ett enda egentligt syfte – att kopiera värdefull information utan att det upptäcks. När informationen är stulen har Infostealern slutfört sitt uppdrag och nästa steg för den cyberkriminelle är att sälja eller utnyttja den stulna informationen.
Den information man fokuserar på att stjäla är olika typer av användarnamn, lösenord, systeminställningar, cookies, loggfiler, mm som kan användas för att logga in eller åtminstone få fotfäste i ett företags IT-system. Därifrån iscensätts sedan andra cyberattacker eller andra bedrägliga aktiviteter. Den typiska köparen av informationen är således andra cyberkriminella som efter köptransaktionen inleder en cyber-, utpressnings- eller bedrägeriattack.
Utbildning av personalen för att öka både riskmedvetenheten och kunskapen om nätfiskeutvecklingen är ett ypperligt sätt att öka er motståndskraft, speciellt när det kombineras med toppmoderna cybersäkerhetsverktyg.
Oroande rapport från Europol avslöjar att själva DNA’t av organiserad brottslighet håller på att förändras och med det förvärras också hotbilden. Förändringen sker på flera områden som utvecklar taktik, verktyg och struktur på de kriminella nätverken och det område som listats som nr 1 bland de snabbast ökande hoten är cyberattacker.
Det är med bekymmersam blick man läser om Europol’s nysläppta rapport EU-SOCTA 2025, som är den mest noggranna analysen av organiserad brottslighet inom EU. Med underrättelseinformation från medlemsländer och internationella brottsbekämpningspartners så analyseras den organiserade brottsligheten inte bara för vad den är idag utan också hur den utvecklas, förvärras och vad det innebär. Förändringen är fundamental och innebär att den är djupare rotad och med destabiliserande än någonsin tidigare.
Kortfattat så säger rapporten att förändring inom organiserad brottslighet sker i så stor utsträckning att hela sammanfattningen får titeln ”The DNA of organised crime is changing – and so is the threat to Europe”. Traditionella begränsningar, som tidigare påverkade brottssyndikaten, är få och de de kriminella tycks dra maximal nytta av en värld av global instabilitet, digitalisering och ny teknik.
Tre kännetecken som definierar dagens organiserade brottslighet
1. Ökande destabiliserande effekt – påverkar även samhällets fundament och institutioner
2. Frodas online – gränslös och superskalbar brottsarena där dessutom möjlighet till anonymitet är stor
3. Accelereras av AI och ny teknik – används som brottslighetskatalysator då det ger möjlighet till ökad automatisering, skalbarhet, effektivitet, komplexitet, mm.
Med ett nytt kriminellt DNA så förändras hotbilden. I rapporten listas sju säkerhetshot där kriminella nätverk blir mer och mer sofistikerade och farliga. De två områden som står överst bland de sju var Cyberattacker och Onlinebedrägerier.
Den vanligaste Cyberattacken är spridning av ransomware, men också attacker på kritisk infrastruktur. Gällande onlinebedrägerier, så omnämns AI-driven social manipulation och stöld av känslig data.
Båda dessa områden är områden inom cyberbrottslighet som ofantligt många redan blivit drabbade av. Lägger vi då till de ytterligare dimensioner som beskrivs i rapporten och att hoten fortsätter att växa så gör man klokt i att se om sitt hus. Innan stormen kommer.
Det finns fördelar med AI inom otaliga branscher och cybersäkerhet är inget undantag. Men långt ifrån alla vet hur man kan dra nytta av AI för sin egen verksamhets motståndskraft.
Som vi tidigare rapporterat om så ökar användningen av AI inom den cyberkriminella världen. Därtill blir användningen mer och mer avancerad, vilket innebär att hotbilden ökar inom flera områden.
Som ett svar på denna ökande hotbild ökar även användningen av AI inom cybersäkerhetsbranschen. I en forskningsrapport estimeras att den globala marknaden för AI-baserade cybersäkerhetstjänster nästan kommer att tiodubblas fram till år 2030 från en marknad på ca 150 miljarder 2021.
En viktig anledningen till att AI har så stort värde för cybersäkerhetsbranschen är förmågan att hantera och analysera så stora mängder av data. Problem som många företag har är nämligen både relaterade till att upptäcka avvikelser och mönster i sin data och sina IT-system men också på ett effektivt sätt sortera bort falsklarm och mänskliga fel i de enorma datamängder, trafikflöden, loggar och rapporter som genereras.
Det finns ett antal områden där användningen av AI är extra fördelaktig, speciellt som vi lever i en värld med ett ständigt växande cyberhot, ökande mängder data och en större komplexitet i våra IT-system som ökar attackytan:
Förutom ovan nämnda fördelar finns andra områden inom cyberförsvaret som skulle kunna dra stor nytta av AI.
Med AI-driven penetrationstestning kan man utmana och testa sina egna system på en helt ny nivå. Med detta finns således möjlighet att hitta och rätta till säkerhetsbrister, innan de utnyttjas av cyberkriminella.
Simulering av nätfiske och social manipulation kan också förbättras med hjälp av AI, för att utveckla spetsa till träningen av personal och hjälpa säkerhetsteam att identifiera risker.
Att ta hjälp av AI för att hantera cyberattacker med otroligt kraftfulla verktyg är en stor fördel men för de organisationer som dessutom använder AI för att förhindra att attackerna sker, finns ytterligare vinningar att göra.
I en nyligen publicerad rapport så visar det sig att hälften av alla svenskar använder samma lösenord till flera konton, trots att en överväldigande majoritet sannolikt vet att det är förkastligt.
Det är ingen kvalificerad gissning att en överväldigande majoritet av det svenska folket, som har en bevisat hög grad av IT-mognad, har mycket god kännedom och medvetenhet om rekommenderad lösenordshygien. Det är således anmärkningsvärt att hälften av svenskarna använder samma lösenord till flera konton, vilket de då sannolikt vet kan få allvarliga konsekvenser.
Fråga: Har du samma lösenord till fler än ett användarkonto på internet?
Om man använder sig av samma lösenord på många konton så ökar man sin sårbarhet för att bli multihackad, eftersom samma inloggning fungerar på tex mail, sociala medier, mm. Detta är ju speciellt allvarligt om man använder samma lösenord på ett känsligt konto och ett annat, säg oviktigt konto, som hanteras med låg säkerhet. Det är mångas mardröm att bli hackad, så att bjuda på en multihackning känns omotiverat men framförallt helt onödigt.
I rapporten kan man därtill läsa att 20% av de tillfrågade inte ville svara på frågan om sin lösenordshantering. Detta tyder på att det kan finnas en skam runt att man är högst medveten om att man använder och hanterar lösenord på ett sätt som man vet är fel.
Som om det inte är nog att vi använder samma lösenord på flera konton så kan man, med bekymmersam blick, läsa de 10 vanligaste lösenorden i Sverige (Nordpass):
1. 123456
2. qwerty123
3. qwerty1
4. 123456789
5. hejsan
6. hejhej
7. hejsan123
8. bajskorv
9. password
10. 12345678
Andra noterbara lösenord på top 20 är qwerty, sommar, dinmamma, fotboll och kalleanka
• Kontrollera om dina lösenord finns med i någon dataläcka – byt isf omedelbart
• Förlita dig inte på endast lösenord, använd multifaktorsautentisering, helst nätfiskeresistent
• Sluta slarva! Agera enligt den kunskap du faktiskt har gällande lösenord och god cyberhygien. Läs på om du är osäker
Att AI används och är en positiv resurs i många branscher är ingen nyhet. AI är dessutom, för väldigt många, en förhållande ny företeelse eftersom det stora genombrottet kom först när generativ AI gjordes tillgänglig på bred front.
Inom den cyberkriminella världen ser det liknande ut och nu ökar användningen snabbt. Därtill blir användningen mer och mer avancerad, vilket innebär att hotbilden ökar inom flera områden.
Generellt beskrivet så är AI-drivna cyberangrepp sådana där AI använts antingen i utvecklingen av en cyberattack och/eller som en komponent av själva cyberangreppet eller attackmetoden. AI används oftast för att förbättra och förenkla utvecklingsprocessen samt för att spetsa till existerande attackmetoder eller skadlig programkod.
• Utveckling och leverans av skadlig kod, där generativ AI används för att skriva programkoden. Växande avvändning, speciellt av oerfarna och mindre kunniga hackare.
• För avancerat nätfiske och social manipulation. Generativ AI används för att skapa traditionellt material som förfalskade dokument, text, bilder och video men även deepfakematerial. AI används också för att kartlägga och analysera kommunikationsmönster och inhämta personlig information som sedan kan användas för avancerat nätfiske och social manipulation.
• Intrång samt övervakning av system. Svagheter och säkerhetsbrister finns i nästan alla IT-miljöer och med AI har cyberbrottslingar nya och otroligt kraftfulla verktyg för att knäcka lösenord, övervaka trafik och göra sårbarhetssökningar.
• Maskeringsverktyg för att cyberattacker som tex användning av skadlig kod, intrång, datastöld, etc inte ska upptäckas. Många säkerhetssystem bygger på att identifiera en cyberattack genom programkod, mönsterigenkänning, tillvägagångssätt, mm. En mycket bekymmersam möjlighet med AI är att det möjliggör för dynamiska attacker, där en skadlig programvara på egen hand ständigt ändrar sitt beteende, signatur, programkod, mm för att undvika att bli upptäckt. AI skulle tom kunna analysera de säkerhetsverktyg som används och använda denna information som hjälp för att bättre kunna kamouflera attacken.
Det kan kännas både hotfullt och nästan hopplöst att konstatera hur hotbilden ständigt förändras och ökar. Lyckligtvis ökar även användningen av AI kraftigt inom cybersäkerhetsbranschen och har för ett stort värde i förmågan att hantera både gamla och nya hot.
I en nyligen publicerad rapport står det klart att svenska chefer inte har tillräckligt med resurser för att möta ett ökat cyberhot samt att många företag redan har drabbats av cyberattacker.
1. Cyberhotet ökar
I rapporten, från chefsorganisationen Ledarna inom privat tjänstesektor (LPT), har drygt 2 200 svenska chefer tillfrågats och det är en bekymmersam bild som presenteras. 60% uppger att cyberhotet ökat de senaste 3 åren och 41% uppger att de drabbats av en cyberattack under samma tidsperiod
2. Konsekvenserna är allvarliga
Att över 40% av tillfrågade företag drabbats av cyberattacker är såklart djupt oroande och det presenteras dessutom tydliga siffror på de konsekvenser som cyberattackerna inneburit.
• Avbrott i verksamheten (32%)
• Ökad rädsla eller oro bland anställda (22%)
• Ekonomiska förluster (21%)
• Negativa effekter på anställdas hälsa och välbefinnande (14%)
• Negativ påverkan på företagets rykte (9%)
• Minskad förtroende från kunder eller partners (9%)
• Förlust av känslig eller konfidentiell information (7%)
• Juridiska tvister eller rättsliga kostnader (6%)
3. Resurser saknas för att bemöta cyberhotet
Trots att cyberhotet ökar, både till antal och komplexitet, så visar rapporten att 25% av cheferna helt saknar de säkerhetsresurser som krävs för att hantera riskerna och att 20% menar att de resurser som finns inte är tillräckliga.
Att så många företag inte inser allvaret och verkar leva i någon sorts illusion om att hotet inte är på riktigt eller bara drabbar andra är inte bara förvånande, det är dessutom häpnadsväckande och väldigt illavarslande!
Cybersäkerheten måste vara en naturlig del av organisationers strategiska arbete och som vid allt annat ledningsarbete handlar det om att arbeta metodiskt, först strategisk och därefter operativt.
Några enkla tips:
• Nulägesanalysera och gör en övergripande riskbedömning
• Identifiera och hantera era omedelbara riskområden
• Börja fostra en cybersäkerhetskultur, med tydligt ledarskap samt viktiga begrepp och principer
• Hjälp er organisation genom att ställa rätt frågor och rätt krav
• Sätt en budget så att öronmärkta resurser finns att tillgå
• Utvärdera och förbättra kontinuerligt
Eftersom det är företagsledningen som sätter tonen för säkerhetskulturen i hela verksamheten finns möjligheter att snabbt skapa en positiv attitydförändring i organisationen. Detta är en avgörande faktor för att bygga en motståndskraftig cybersäkerhetskultur då det skapar engagemang och gör personalen till en del av företagets försvarsberedskap.
Som många känner till kommer det dessutom nya lagar och regelverk med fokus på cybersäkerhet som skärper kraven på ledning och styrelse.
Om inget annat borde det få fler att agera.